Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ledare: En skattereform för framtiden – Hur bygger vi Sverige starkt de kommande åren?

Annons

En av prioriteringarna i januariavtalet mellan S, MP, C och L är att påbörja arbetet med en omfattande skattereform.

Dagens starka svenska ekonomi bygger på reformer som genomfördes personer som socialdemokraten Kjell-Olof Feldt (han avgick som finansminister 1990), Bengt Westerberg (avgick som partiledare för Folkpartiet 1994) och Ingvar Carlsson (avgick som statsminister och partiledare för Socialdemokraterna 1996).

Sverige hade då ett skattesystem där inkomstskatterna formellt var mycket höga. En ärlig och icke skatteplanerande höginkomsttagare kunde råka ut för att staten tog i stort sett rubbet av inkomstökning. Men det fanns också fullt med hål i systemet.

Den socialdemokratiska regeringen tog en risk genom att göra upp med Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) om den stora skattereformen 1990-1991. Proteststormarna avlöste varandra – och vid valet 1991 förlorade Ingvar Carlsson regeringsmakten.

Men vi fick ett skattesystem som blev mer robust.

En inkomsttagare skulle i princip få behålla hälften (nåja, något mindre än hälften) av en inkomstökning. I stället breddades exempelvis momsen, alltså den skatt du betalar när du köper varor och tjänster. En av de mest omstridda förändringarna var att det infördes moms på bensin. Även om du lyckas fiffla med deklarationen är det svårt att komma undan den skatt du betalar varje gång du köper någonting eller tankar bilen.

Nu behöver vi åter igen en skattereform. Om du tar ett lån så får du lägre skatt. Så skattebetalarna är med och betalar för den höga skuldsättningen.

Under alliansregeringens tid vid makten avskaffades fastighetsskatten och ersattes av en låg fastighetsavgift, som en eftergift till Kristdemokraterna. Det var i grunden feltänkt. Det är ett exempel på att kristdemokratisk politik har skadat svensk ekonomi. Fastigheter är en stabil skattebas. En skatt på fastigheter bidrar till att kyla ner en överhettad bostadsmarknad. Den kan dessutom bidra till en större rörlighet på bostadsmarknaden.

Dagens Industri skriver om en "bostadspolitisk skräll" och syftar på att Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Johan Pehrson nämner höjd fastighetsskatt och avtrappade ränteavdrag som önskvärda reformer.

Moderaten Elisabeth Svantesson har tidigare uttryckt det som att "ränteavdragen ska upp på bordet". Hon vill inte införa någon fastighetsskatt, men håller ändå frågan öppen.

Så en rimlig prognos är att det så småningom blir en skattereform med både fastighetsskatt och sänkta ränteavdrag som även Moderaterna står bakom. Det ger en stabilitet vid ett regeringsskifte.

I bästa fall kan dagens politiker – likt Feldt, Westerberg och Carlsson i dag – om 30 år blicka tillbaka på en lyckad skattereform som har resulterat i några goda decennier för svensk ekonomi.

Lars Ströman

Anmäl text- och faktafel

Annons