Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Fel om blöjkraven belastar kommunernas budgetar – höj maxtaxan i stället

Annons

Vem ska stå för blöjorna? Frågan har aktualiserats efter att högsta förvaltningsdomstolen valde att inte överpröva en dom i frågan. Värmdö kommun hade begärt vite av en fristående förskola för att blöjor inte tillhandahölls. Kammarrätten gav kommunen rätt: Att inte stå för blöjor innebär en extra avgift – som inte får tas ut.

I praktiken kan den här kammarrättsdomen innebära en ny praxis. Det är i dag 156 kommuner som inte står för blöjkostnader (TT 190926).

Medan blöjor innebär en mindre utgift för enskilda skulle stora kostnader uppstå för kommunerna. Situationen sätter fingret på varför dagens maxtaxa behöver höjas.

2002 införde Göran Persson (S) ett kostnadstak för att ha barn på förskola, en populär reform i breda grupper, som dock medel- och höginkomsttagarna tjänade mest på.

Höjningarna av denna maxtaxa har genom åren varit tämligen modesta. 2004 gjordes en viss höjning och från 2015 började en årlig indexering göras (Dagens Nyheter 150630). Taket är lågt satt: När ett hushåll har en gemensam månadsinkomst på 49 280 kronor nås den gräns där man inte behöver betala mer än 1 478 kronor per månad för barnomsorg.

Att avgiften följer inflationen – vilket indexeringen innebär – är otillräckligt. Mellan 2019 och 2020 handlade det exempelvis om en dryg femtiolapp i avgiftsökning per år. Samtidigt står kommunerna inför ett tufft läge: Gång på gång kan vi ta del av rapportering om hur pressad förskoleverksamheten på många håll är.

Till detta kommer alltså att kommuner kan känna sig nödgade att börja ta på sig ansvaret för blöjor. En uppskattning Malmö stad gjort visar att det kan innebära en kostnad på upp mot 10 miljoner för kommunen (SVT 190929).

Förskolan är kraftigt subventionerad – vilket det finns goda argument för i ett socialliberalt inrättat samhälle. Men det betyder inte att det är hållbart att egenavgiften under lång tid ligger på en alltför låg nivå.

Som KD:s partiledare Ebba Busch påpekade i ett utspel valrörelsen 2018 skulle många föräldrar nog kunna tänka sig att betala ”en liten slant extra” för att säkra god kvalitet i verksamheten (Sydsvenskan 180206).

Detta är en aspekt fler politiker borde belysa. Att höja maxtaxan är ur väljarsynpunkt en otacksam fråga, men det kommer vara nödvändigt och det är modigt att KD lyft frågan.

Inga föräldrar lär välkomna högre förskoleavgift. Men för de flesta skulle nog det som ligger i den andra tänkbara vågskålen – personaluppsägningar eller andra åtgärder som innebär försämrad kvalitet på välfärden de närmaste åren – vara ett betydligt sämre alternativ.

Max Eskilsson

Anmäl text- och faktafel