Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Höghastighetsjärnvägen har mött stoppsignal – Århundradets infrastrukturprojekt kräver politiskt samförstånd

Annons

Återigen har bygget av nya stambanor parkerat sig i debattens centrum. 2014 gick alliansen till val på att bygga höghastighetsjärnväg mellan de tre storstadsregionerna. Väl i opposition svängde Moderaterna dock till ett nej, med den kostsamma och oprecisa slutnotan som motivering. Därefter har flerpartisamtal hållits i riksdagen men frågan har gått i stå.

Så fick satsningen i vintras en egen punkt i januariöverenskommelsen. “Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.”

Med tanke på att januaripartierna S, MP, C och L i praktiken har majoritet kunde frågan därmed uppfattas som avgjord. I det ljuset var Nyamko Sabunis utspel häromdagen en intressant vändning. “Ska vi hitta en finansieringsmodell så måste Moderaterna vara med på det” sa hon till Dagens industri (26/9).

Sabuni resonerade även om att prioriteringen alls inte behöver vara det klimatpolitiskt mest effektiva sättet att spendera statliga storslantar.

Som väntat uttalades direkt tvärnej till nya förhandlingar från M-håll. Sabuni har hursomhelst en viktig poäng i sak. I januariöverenskommelsen beskrivs hur sjupartisamtal ska “utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet” när det gäller finansiering. Formuleringen kan mycket väl tolkas som att genomförandet bygger på en någorlunda stabil, parlamentarisk enighet.

Utan tvekan har tågfrågan skapat svettig stämning inom regeringsunderlaget.

Frågan om höghastighetståg är dock långt större än januaripartiernas förmåga att rädda den goda stämningen. Med tanke på den beräknade prislappen vore det politiskt tveksamt att med knapp politisk majoritet gå vidare i en så pass tung fråga.

Finansieringslösningen hänger dessutom i luften. 240 miljarder trollas inte fram från en förhandlingsdag till en annan. Framför allt inte om det finanspolitiska ramverkets princip om statens överskottsmål ska hedras – något som tydligt slås fast i januariöverenskommelsen.

Joakim Broman

Anmäl text- och faktafel