Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Illa med tyskan på undantag

Efter Brexit höjs röster för närmare samarbete med Tyskland, men allt färre elever läser tyska.

Annons

Fram till andra världskriget var tyska första främmande språk, kultur och politik starkt tyskinfluerad. Efter nazismens katastrof blev Sverige tydligt anglosaxiskt orienterat.

Engelskan dominerar helt som främmande språk. Vi vet mycket mer om kultur och politik i USA och Storbritannien än om Tyskland.

Tyskland har blivit lite av en osynlig jätte i Sverige. Det är vår största handels- partner om export och import läggs samman. Men allt färre elever läser tyska som främmande språk.

Sedan möjligheten att välja spanska i stället för tyska eller franska på grundskolan infördes 1994 har utvecklingen gått snabbt. Spanska är i dag det mest populära andra språket. På mindre skolor kan det vara svårt att få ihop tyska- grupper, någon gång finns det inga.

Huvudskälet för spanska brukar vara att det är ett större språk än tyska. Det kan för all del stämma, och tyska har dessutom en svag befolkningsutveckling. 2050 beräknas Storbritannien och Frankrike har fler invånare än Tyskland.

Det handlar dock om osäkra prognoser. I dag har Tyskland tillsammans andra tyskspråkiga länder en mycket större ekonomisk betydelse för Sverige än Spanien och Latinamerika. I Sverige är det dock inte ovanligt att överskatta betydelsen av länder utanför Europa,

I och med Storbritanniens utträde förlorar Sverige en viktig allierad i EU. Från flera håll hörs röster om att Sverige borde närma sig Tyskland, och då ha en mer positiv syn på ett tätare EU-samarbete.

Det vore en stor kursändring, som inte bör göras utan en rejäl fundering och diskussion. Vi vet ännu inte hur Storbritanniens för- hållande till EU blir, och landet kommer att förbli viktigt för handel och säkerhetspolitik.

Demokrati och frihandel har historiskt varit knutet till anglosaxiska strömningar, liberalen Karl Staaff stod under rösträttskampen för en uttalat brittiskt orienterad linje.

Det finns därför skäl att hålla fast vid Sveriges pragmatiska och frihandelsinriktade linje, som ligger nära en brittisk tradition.

Det hindrar dock inte att banden med Tyskland bör stärkas.

Landet är den starkaste makten i EU och tyskar har ofta en positiv syn på Sverige, medan kunskaperna i tyska och om Tyskland här som sagt kan vara generande låga.

Det blir ohållbart när Tyskland blir allt mäktigare i EU och är det land vi handlar mest med, samtidigt som allt färre lär sig språket. Här behövs både mer information och kanske ändrade regler för att fler åter ska börja läsa tyska.