Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Markus Balázs Göransson: Viktor Orbáns dröm om Europa har spruckit

Annons

Ungerns premiärminister Viktor Orbán är en av förgrundsfigurerna för den nya högernationalismen i Europa. I sina tal blandar han främlingsfientliga uttalanden med angrepp på EU.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán bytte europeisering mot nationalism.

Han har begränsat pressfriheten, manipulerat domstolsväsendet och delat ut statliga kontrakt till släktingar och vänner i strid med grundläggande europeiska värderingar.

Regeringstrogna tidningar har insinuerat att Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker konspirerar med utländska krafter för att öka invandringen till landet. Nyligen beslöt partigruppen EPP i Europaparlamentet att stänga av Orbáns parti Fidesz från gruppen.

I början av Orbáns karriär lät det dock annorlunda. Då var han en liberal politisk aktivist och en stark anhängare till att Ungern skulle närma sig EG/EU.

Sommaren 1989, när den ungerska socialistregimen befann sig i sin dödskamp, höll den 26-årige Orbán ett tal i Budapest där han underströk vikten av att förverkliga ”en borgerlig europeisk demokrati i Ungern.”

Europeiseringen skulle föra Ungern ut ur den ”asiatiska återvändsgränden” som han kallade sovjetsystemet.

Vad var det som förändrades? Vissa har kallat Orbán en kappvändare, en opportunist som visste att läsa den politiska pulsen i Ungern.

Men förändringen gick djupare än så. På 2000-talet danades det politiska landskapet i Europa och världen om. EU plågades av skuldkriser och uteblivna reformer. 2008 års finanskrasch drabbade Ungern hårt, inte minst de många familjer och unga par som hade tagit ut lån för att bekosta sina boenden.

EU:s lyskraft falnade. Drömmen om att Ungern skulle komma ikapp Väst sprack. Ekonomin saktade ner och hundratusentals ungrare begav sig utomlands i jakt på jobb.

Samtidigt visade Kina och andra auktoritära stater att det gick att skapa välstånd utan demokrati. Auktoritära system framstod som mer attraktiva.

Det fanns också en trötthet bland många ungrare över att ständigt jämföras med Västeuropa och falla till föga. Statsvetarna Ivan Krastev och Stephen Holmes menar att Orbáns nationalism är ett slags uppror mot synen att Östeuropa måste bli som Väst för att lyckas.

Jag minns när jag studerade i Budapest 2005 och ofta mötte en otålighet bland människor över att Ungern var fattigare än Väst. Det var en otålighet som ofta blandades med ett självförakt. I dag är budskapet att ungrare inte har anledning att känna sig underlägsna, de har funnit sin egen väg.

När vi betraktar den politiska utvecklingen i Ungern är det viktigt att förstå att Orbáns nationalism har vuxit fram mot bakgrund av en brusten tro på europeisering. EU:s utmaning är att återta den lyskraft den en gång hade.

Markus Balázs Göransson

Biträdande lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan

Markus Balázs Göransson är en av flera fristående krönikörer på ledarsidan. De tar självständig ställning, åsikterna behöver inte sammanfalla med ledarredaktionens.

Anmäl text- och faktafel

Annons