Annons
Vidare till vlt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Samhall måste välja framtidsväg – Vittnesmål om en problematisk affärsidé har läckt ut

Det statliga bolaget Samhall är en av Sveriges största arbetsgivare och har som affärsidé att ge människor med funktionshinder en plats på arbetsmarknaden. Det är en viktig samhällsnyttig uppgift.

Problemet är bara att Samhall tycks sätta marknaden ur spel – och samtidigt svika kärnuppdraget.

Samhall levererar i dag framför allt tjänster inom städning. Ofta tillhör kunderna offentlig sektor. På sin hemsida slår Samhall fast affärsidén:

“Genom att matcha rätt person till rätt arbete i konkurrensutsatta kunduppdrag skapar vi varje år nya möjligheter till arbete för tusentals personer som tidigare stått långt ifrån arbetsmarknaden”.

Det låter bra. Andra företag i städbranschen har däremot kommit att uppfatta ett högst tveksamt sätt att bedriva verksamhet.

I ett reportage i Svenskt Näringslivs webbtidning Arbetsmarknadsnytt (11119) vittnar flera personer, med höga befattningar på städföretag, om hur Samhall satt i system att vinna upphandlingar genom orealistiskt låga bud – för att sedan köpa tjänster av de företag man konkurrerat ut.

Citatet från en anonym källa är talande: “Alla är medvetna om att det är en förlust men de har så pass stora resurser att dom täcks av det.”

Kritik riktas mot den obefintliga transparensen kring det statliga anslaget till Samhall på knappt fem miljarder per år.

Vart miljarderna tar vägen redovisas nämligen inte – vilket både EU-kommissionen och Konkurrensverket kritiserat. Miljardtillskottet kan därmed i praktiken utgöra en genväg för att täcka upp förluster orsakade av underprissatta anbud.

Allt hårdare vinstkrav från statens sida har å andra sidan inneburit betydligt snävare kravprofiler. Inte sällan förväntas de anställda, utöver att utföra enklare sysslor, i allt högre utsträckning bemästra sociala koder.

Bland annat har Statskontoret i en granskning 2017 noterat att “bolagets möjlighet att ta emot medarbetare med vissa typer av funktionsnedsättningar minskat.”

Arbetsförmedlingens pressekreterare Lena Lithner Soutkari bekräftar för Arbetsmarknadsnytt att “personer med vissa förmågor, kompetenser och anpassningsbehov får allt svårare att få ett arbete” (Arbetsmarknadsnytt, 191121).

Samhall ser alltså varken som företag eller samhällsnyttig aktör ut att fungera önskvärt: Man sätter marknaden ur spel, men sviker samtidigt sitt kärnuppdrag.

Regeringen måste rimligen bestämma sig för vad syftet med Samhall är. Först då kan företaget ägna sig åt att faktiskt hjälpa funktionsnedsatta som står långt från arbetsmarknaden.

Max Eskilsson