Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Många är väldigt poetiska utan att veta om det” – den unga poeten Ellen Nordmark tilldelas årets stipendium till Lars Gustafssons minne

För tredje året i rad delar VLT ut ett stipendium på 50 000 kronor till den store Västeråsdiktaren Lars Gustafssons minne.
Årets stipendiat är 21-åriga Ellen Nordmark som med sin unika diktsvit ”Mullvadssyrsan” vann stipendiejuryns fascination och gunst. I en egenartad och lärd poesi låter hon en ovanlig insekts livsförlopp skildra vår tillvaro och människans allt mer ansträngda relation till naturen.
För framför allt är det den egna arten som intresserar henne.
– Jag tycker om att möta människor och lyssna på vad de säger, många är väldigt poetiska utan att de vet om det, säger Ellen Nordmark.

Annons

I höstas började hon på den anrika skrivarlinjen på Skurups folkhögskola för att utveckla sin ordkonst. Här lärde hon känna den något yngre Saga Wallander, som några månader tidigare hade tilldelats VLT:s stipendium till Lars Gustafssons minne. Ellen Nordmark fick tipset om stipendiet av sin studiekamrat och bestämde sig för att söka.

– Det kostar att leva. Med stipendiepengarna kan jag köpa mig mer tid till att skriva. Jag har under den här tiden på Skurup verkligen förstått hur värdefullt det är att få skriva på heltid, hur mycket man utvecklas av det, säger Ellen Nordmark. 

– Jag kommer sannolikt söka till påbyggnadsåret efter sommaren, så antingen använder jag pengarna till det och tar ut mindre studiemedel, eller så lever jag på pengarna i sommar och skriver i stället för att sommarjobba, fortsätter hon.

Ellen Nordmark är årets Lars Gustafsson-stipendiat. Foto: Stefan Grass

Med sin ansökan skickade Ellen Nordmark diktsviten ”Mullvadssyrsan”. Sedan förra året har konkurrensen bland de sökande hårdnat, många av dem har trots ringa år nominerats eller vunnit prestigefyllda priser för sitt skrivande.

Men med sitt helt unika uttryck stack Ellen Nordmark ut. ”Hon är experimentell och helt unik”, konstaterade Lars Gustafssons änka, författaren och jurymedlemmen Agneta Blomqvist, i samband med det avgörande jurysammanträdet.

Trots att konkurrensen hårdnat betydligt bland de sökande till årets Lars Gustafssons-stipendium, stack Ellen Nordmark ut med sin egenartade poesi.

Ellen Nordmark genomför med sin diktsvit konsekvent en väl utformad idé från början till slut. Hon skildrar den ovanliga mullvadssyrsans livscykel i en underbart underfundig och lekfull poesi. 

– Jag började skriva på den för lite mer än ett år sedan. Det är klart att det är tänkt att den ska uppfattas som en enhetlig idé, men den har vuxit fram över tid och jag var inte helt klar över den från början.

Det började med att hon intresserade sig för det nya livsmedlet syrsmjöl. Det görs på framodlade syrsor och tanken är det ska ersätta andra proteinkällor för att det gör mindre åverkan på klimatet och innebär att vi inte behöver föda upp stora däggdjur för att få protein. I framtiden kommer vi inte osannolikt att hamburgare som är gjorda av nermalda syrsor.

– Än så länge är det inte tillåtet att sälja insektsbaserade livsmedel i Sverige, men i exempelvis USA är det redan det. Det fascinerade mig och jag började söka information om det och syrsor och fann mullvadssyrsan som intresserade mig. 

Den ovanliga mullvadssyrsan är huvudperson i och har givit namn åt Ellen Nordmarks ovanliga diktsamling. Foto: Didier Descouens

Mullvadssyrsan är en ovanlig insekt. Den lever under jord och har fått sitt namn efter hur den precis som mullvaden gräver sig fram i marken. Till skillnad från syrsor är den kanske inte den mest vackra insekten man kan se, mullvadssyrsan är kräftlik i sitt utseende och kallas därför också ibland för jordkräfta. Den trivs i den fuktiga jorden nära vattendrag, men också i mänskligt skapade miljöer som trädgårdar, parker och växthus.

Mullvadssyrsan finns i Asien, Europa och Nordamerika, men är kraftfullt hotad och tillbakaträngd. Den har historiskt betraktats som ett skadedjur eftersom den inte bara livnär sig på daggmaskar och insektslarver utan också äter upp växters rötter och kan på så vis förstöra odlingar. Men nu är den så sällsynt att den knappt märks av. I Sverige återfinns den nu endast i Blekinge, Halland och Skåne. I andra europeiska länder som i England och Irland är den nu helt utrotad.

Det finns likheter mellan Franz Kafkas berömda novell

Ellen Nordmark påpekar att ”Mullvadsyrsan” har beröringspunkter med Franz Kafkas drygt hundra år gamla novell ”Förvandlingen” (1915). Den handlar om en ung handelsresande som en morgon upptäcker att han förvandlats till en jättelik insekt, men hon hade den egentligen inte i åtanke när hon skrev sin diktsvit.

I ”Mullvadssyrsan” får vi följa mullvadssyrsans liv från att honan lägger sina 200 ägg, genom de olika livsstadierna till dess att döden på ett eller annat vis inträder. Likt Kafka använder hon insektens situation för att spegla människans existens, utan att det blir en fabel.

– Den är rätt antropomorf på så vis. Jag vill skildra hur det är att vara människa, eller åtminstone hur jag upplever att det är att vara människa genom mullvadssyrsans liv.

Stipendiet tilldelas en ung skrivande person som verkar i Lars Gustafssons anda. I Ellen Nordmarks fall knyter hon precis som Lars Gustafsson samman vetenskapen och de existentiella frågorna i sin lyrik. Det finns ett Gustafssonskt essäistiskt och bildande drag i hennes poesi. Hon skriver den dessutom med en underfundig och lågmäld humor, precis som Västeråssonen.

Varje år delar VLT ut ett stipendium på 50 000 kronor till Lars Gustafssons minne. Foto: Benjamin Gustafsson

Att just mullvadssyrsan uppmärksammas av Ellen Nordmark kan läsas som en kommentar om den pågående och omfattande insektsdöden i världen, men också om hur vi hur vi precis som med större djur nu gör insekternas liv och kroppar till en del av vår livsmedelsindustri.

– Jag har egentligen inte läst någon prosa av Lars Gustafsson, men en del av hans dikter. Vi intresserar oss båda för samhället. Så som han skrev tycker jag också om att utgå från teoretisk kunskap när jag skriver, jag sätter mig gärna in i något innan jag berättar om det i någon form.

Ellen Nordmark är i första hand poet, men ibland skriver hon prosalyrik och essäer. Sällan skriver hon skönlitterär prosa.

Precis som Lars Gustafsson har hon ett stort intresse och passion för andra konstarter. Lars Gustafsson spelade själv tvärflöjt och var en stor musikentusiast som gärna skrev om stycken, instrument och kompositörer som poet, författare och essäist. Dessutom ägnade han sig åt bildkonst och ställde ut oljemålningar.

Men Ellen Nordmark går längre än honom i sitt utforskande av gränsen och samverkan mellan orden och andra uttrycksformer. I ”Mullvadssyrsan” finns en sorts diktens arkitektur i hur hon placerar orden och formger dem på ett sätt som inte är kännetecknande för Lars Gustafsson.

– Det har betydelse för vad man vill förmedla med texten. Jag utgår ofta från bilder när jag börjar skriva på något. Jag fotograferar själv mycket och jag tycker om att sätta samman text och foton. Jag har också skrivit dikter till en kompis textilverk och jag är intresserad av hur ord samverkar med andra uttryckssätt. Jag är även intresserad av att med ord försöka skildra olika ljud och att arbeta med rytm i texterna.

Ellen Nordmark är uppvuxen i Uppsala och Stockholm, men bor nu i Malmö och går skrivarlinjen på Skurups folkhögskola. Foto: Stefan Grass

Ellen Nordmark är uppvuxen i Uppsala och Stockholm. Skrivandet har funnits med så länge hon kunnat skriva.

– Jag skrev små sagor och berättelser när jag var liten, men när jag gick i sexan började det mer bli en del av min identitet. Då började jag skriva mer dikter för att uttrycka något om mig själv.

Den brittiske poeten, konstnären och mystikern William Blake är en stor inspirationskälla för Ellen Nordmark och det var hans dikter som fick henne att börja skriva poesi. Målning av Thomas Phillips från 1807 .

Det var den engelske diktaren och konstnären William Blake som fick henne att upptäcka poesin. Precis som Ellen Nordmark själv gör arbetade Blake med att låta orden samverka med bilder.

– Jag började läsa mycket Blake i sexan och gör det gärna än i dag. Jag älskar hur han skapar en hel mytologi, hur han tillåter sig att beskriva världen på ett så fantasifullt sätt. Det ifrågasätter om vår uppfattning av världen och sanningen måste vara så statisk som vi ofta ser den. Sedan gjorde Blake underbara etsningar, kraftfulla och fyllda av känsla, till sina dikter. Det är en inspiration för mig att jobba med text och bild ihop. Han är samhällskommenterande och med sin tonvikt på människan, konsten och känslorna har Blake betytt mycket för vad jag vill med mitt skapande.

William Blakes sätt att kombinera sin poesi med starkt fantasifulla bilder har inspirerat Ellen Nordmark i hennes skapande.

Av svenskspråkiga poeter har hon läst mycket av Karin Boye, Edith Södergran och Gustaf Fröding. Marguerite Duras person och korthuggna, men extremt laddade språk, fascinerar henne också, liksom den samtida japanska poeten Hiromi Ito.

– Hennes mod att skriva rått om tunga ämnen som förlossningsdepression och hennes ändå lekfulla, mycket ljudliga språk influerade mig mycket när jag läste henne. Det har absolut lämnat spår.

Louise Bourgeois jättelika spindelskulptur

Hon låter sig dessutom inspireras av andra konstarter, exempelvis den fransk-amerikanska skulptören Louise Bourgeois, som med sin kända jättelika spindelskulptur ”Maman” också närmat sig insekternas värld och på så vis utforskat moderskapet.

Efter studenten har Ellen Nordmark bland annat jobbat som brevbärare och på ett LSS-boende. Dessutom har hon läst en del kurser, bland annat i teaterregi och juridik. Ellen Nordmark har också studerat tyska på Linnéuniversitetet i Växjö och under en period bodde hon i Berlin, där även Lars Gustafsson länge levde och verkade.  

På Lars Gustafssons födelsedag den 17 maj tilldelas Ellen Nordmark  årets stipendium under en ceremoni i Västerås. Foto: Stefan Grass

Nu blir det sannolikt ett år till på Skurups folkhögskola och sedan väntar förmodligen mer universitetsstudier.

– Jag kommer nog läsa till en kandidatexamen med ämnena socialantropologi, statsvetenskap och nationalekonomi. Sedan vill jag kombinera mina akademiska kunskaper med skrivandet på något vis. Jag är intresserad av människan och samhället, men också vår relation till kulturen och konsten. Jag tycker om att möta människor och lyssna på vad de säger, många är väldigt poetiska utan att de vet om det.

Den 17 maj tilldelas Ellen Nordmark årets stipendium till Lars Gustafssons minne under en ceremoni på Stadshotellet i Västerås.

Vill du bli vår näste Lars Gustafsson-stipendiat?

Du som är mellan 16 och 21 år kan söka stipendiet som tilldelas en ung skribent som verkar i Lars Gustafssons anda.

Ansökningar med bifogat alster för stipendiejuryn att bedöma skickas senast 1 mars 2020 till [email protected] eller kulturredaktör Erik Jersenius, VLT, Box 3, 721 03 Västerås.

Vår första stipendiat Amanda Rudelius har nu nominerats till Lilla Augustpriset. Läs intervjun med henne här: VLT:s Lars Gustafsson-stipendiat Amanda Rudelius nominerad till Lilla Augustpriset

Saga Wallander tilldelades förra årets stipendium. Läs intervjun med henne här: Lars Gustafsson-stipendiaten Saga Wallander: ”Jag kommer fortsätta med skrivandet på ett eller annat vis”

Annons