Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Moderaterna måste säga ifrån om Ungern

Moderaternas och Kristdemokraternas systerparti urholkar demokratin i Ungern.

Annons

För ett år sedan väckte förre folkpartiledaren Per Ahlmark rabalder på Folkpartiets kommundagar i Västerås. Han varnade för utvecklingen i Ungern och gick till hårt angrepp på utrikesminister Carl Bildt.

Tyvärr hade Ahlmark kunnat hålla ett liknande tal i år. Den konservativa ungerska regeringen under Victor Orbán ger sig inte. Den har efter förra valet två tredjedels majoritet och passar då på att ändra spelreglerna.

Huvudargumentet är att Ungern behöver en ny författning som är helt rensad från rester av kommuniststyret. Må så vara.

Men då verkar det bakvänt att genomdriva en författning som stärker statens makt och gynnar det styrande partiet. Det var så kommunisterna brukade göra.

Valsystemet har ändrats på ett sätt som gynnar det styrande partiet. Författningsdomstolens möjligheter att underkänna lagar har minskat.

Där finns regler om att hemlösa inte får sova på gatorna och om att studenter måste arbeta ett tag i Ungern efter examen. Politiska partier får inte annonsera i privata medier i valrörelser. Risken för politisering av rättssystemet anses ha ökat. Nationalistiska tongångar hörs allt mer.

Ungern har fått kritik från flera håll, som EU, Europarådet, USA och Amnesty. Regimen har tagit några steg tillbaka, för att sedan åter flytta fram positionerna.

Victor Orbán verkar vara en renodlad opportunist och maktspelare. Han började som en ung och liberal motståndare till kommuniststyret. Under flera år var hans parti med i Liberala Internationalen, Folkpartiets och Centerns internationella samarbetsorganisation.

Men därefter bytte partiet inriktning och nu ingår partiet Fidesz i samma grupp i EU-parlamentet som Moderaterna och Kristdemokraterna.

EU kan ställa hårda krav på länder som vill bli medlemmar. Därför skulle förhandlingarna med Turkiet kunna användas för att främja demokrati och tolerans i det landet.

Det är svårare att ingripa om demokratin urholkas när ett land väl har blivit medlem. Finland, Nederländerna, Danmark och Tyskland har krävt att EU ska kunna ingripa tydligare när den liberala demokratin hotas i ett medlemsland. Men Sverige står inte bakom kravet.

Fallet Ungern visar dock att det kan bli svårt att enas om bra kriterier för när man behöver ingripa. Tagna var för sig är inte förändringarna i Ungern tillräckligt upprörande för att motivera ett ingripande. Liknade regler kan finnas eller diskuteras på andra håll.

Det är det samlade mönstret som oroar. När åtgärderna läggs samman framträder bilden av ett parti som sätter makten före demokratin.

Då måste EU och enskilda länder agera. Moderaterna och Kristdemokraterna borde ha ett särskilt ansvar att tydligt markera mot partivännerna i Ungern.