Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mora-Nisse vann aldrig i Västerås

Artikel 183 av 267
Nostalgi - 50-talet
Visa alla artiklar

”Mora-Nisse” Karlsson, en av våra största skidgiganter genom tiderna, vann sina lopp varhelst de ägde rum under sin enastående aktiva karriär mellan 1936 och 1953. Ett av de få ställen han inte lyckades var i Västerås.

Annons

Trots två försök i Västeråsloppet på Vallby 1951 och 1953. Mora-Nisse blev tvåa båda

gångerna.

1951 ställde sig Arthur Herrdin från Lillhärdal i vägen och 1953 Enar Josefsson som knep segern fem sekunder före Nisse efter 20 körda kilometer.

Nisse ansåg distansen i kortaste laget men var liksom 1951 nöjd med sin andraplats.

”Spåren var bra”, betygade Nisse medan han grattade Enar Josefsson till segern.

Uppemot 5 000 kantade banan.

1951 hade man beräknat publiksiffran till 10 000. Ett oslagbart skidrekord för Västerås.

Besöket i Västerås ingick i den ”Eriksgata” söderöver i landet som Nisse genomförde vintern 1953. För att tacka för sig och visa hur en storrännare åkte skidor på tidigare obruten skidmark.

Starten ägde rum i Älvdalen på nyårsdagen 1953. Avslutning med sitt sista lopp

i karriären i Boden den 13 mars.

Jättepublik följde hans stavtag överallt. Framför allt på Skansen, Sunne, Åby utanför Norrköping, Åkulla utanför Varberg, Malmö och i Filipstad i samband med SM.

Människor som tidigare bara fått lyssna till hans bedrifter i Sven Jerrings odödliga radioreferat fick nu chansen att se Mora-Nisse i verkligheten. Var övertygade om att de tog den. Få idrottsmän har varit så poppis som Nisse Karlsson.

20 000 trängdes exempelvis på Skansen, i Åby över 10 000 och i lilla Åkulla 12 000.

Många flera elitåkare fanns förstås i loppen. Men alla kom för att se Mora-Nisse. Och framför allt ville de se honom vinna.

Ibland vann han inte. Det hände men inte för ofta. Men det fanns en skidlöpare Nisse hade särskilt svårt med. ”Ingen har givit honom så många nederlag som Nisse Östensson”, skrev skidoraklet Sven Lindhagen, sedan Östensson omkommit i en mc-olycka sommaren 1949.

Östensson, olympisk stafettmästare och silvermedaljör på 18 kilometer 1948 i

S:t Mortiz, blev bara 31 år.

I Skärklittsloppet i Älvdalen på nyåret 1953 körde Norges OS-guldmedaljör Hallgeir Brenden andan ur den svenska eliten. Mora-Nisse kom bara trea. Förlorade med över två minuter på 20 kilometer.

Därefter drog Mora-Nisse till Västerås och runt Vallbyenvirongerna åkte Enar Josefsson snabbast på 1.03,49 före Mora-Nisse 1.03,54, Sten Bergqvist, Skellefteå SK 1.04,07 och 1951 års vinnare Arthur Herrdin 1.04,09. VIK:s storrännare Holger Hägglöf, trea 1951, kom nu sexa på tiden 1.09, 22.

På Skansen ville de 20 000 som betalat två och femtio att Mora-Nisse skulle få vinna. Hallgeir Brenden ville annat.

Mora-Nisse startade samtidigt med Lennart ”Lill-Järven” Larsson från Jörn och klubbkamraten Per-Erik Larsson från IFK Mora. ”Efter ett jämnt varv ökade Per-Erik farten och jag kunde inte svara upp”, berättade Nisse. Fick nöja sig med femteplatsen.

Brenden ohotad, Larsson tvåa och olympiske mästaren Martin Lundström, IFK Umeå,

trea.

Arthur Olsson, Likenäs, kilade sig också före Mora-Nisse.

En makalös skidfest för Stockholm. Nästan som ett Vasalopp för Dalarna.

Sjunde Ekebyloppet i Sunne drog 3 500 åskådare i stark kyla söndagen den 11 januari.

Gunnar Östberg, Sandvikarna, svensk mästare på 15 kilometer 1949, körde ifrån Nisse med 25 sekunder i 25 kilometersloppet, som räddade andraplatsen före ”Likenäsar´n”.

Den 18 januari väntade Norrköping på skidkungen för första gången, även om jag har för mig att han tävlat i Folkparken några år tidigare.

Nu skulle loppet äga rum i Vrinneviskogen, i närheten av spårvägslinje 2, vars ändhållplats låg alldeles i närheten av skogen söder om staden. 20 000 biljetter hade tryckts upp för Östergötlands största skidlopp någonsin.

Nais arrangerade och 20-kilometersslingan skulle köras i en åtta.

Mora-Nisse, Östberg, Larssonpojkarna, Melcher Risberg från Hammerdal var namn

som garanterade skidcirkus. Trefaldige OS-vinnaren i brottning Ivar Johansson hade lockats som prisutdelare.

Mitt i veckan slog blidvädret till med full kraft. Snön bara rann bort i Norrköping.

Arrangörerna slet sitt hår. De chansade med att flytta hela evenemanget till Kolmården. Hoppet stod till Åby, sju kilometer norrut.

Banan skottades ihop, tangerade vissa bergknallar på Kolmårdens sydligaste utlöpor ned mot Bråvallaslätten.

Ett trolleri, i Norrköping fanns inte ett snökorn.

Kylan återvände, tre grader kallt, innan tövädret kom igen. Bra för spåren.

Åkarna slapp isföre.

Snoddas publikrekord på 3 000 åskådare åkte all världens väg. Åby med sina 2 500 innevånare ökade till över 10 000.

Med bussar, tåg och 700 bilar kom åskådarna farande i ett enda lämmeltåg.

Mora-Nisse ägde tävlingen. Visade gammal mästarklass och besegrade tvåan Östberg med hela 1,44 minuter. Birger Åström, Umeå, överraskande trea. En uppvisning i skidåkning utan dess like på dessa breddgrader. Ett vrål steg mot Kolmårdstopparna när Mora-Nisse blev synlig i entrén till Idrottsparken för målgång.

Samma arena där Georg Åby-Ericson skördade sina första fotbollslagrar.

Några av de lokala skidkungarna fick möjligheter att tävla mot storfräsarna. I samma lopp.

Exempelvis Norrköpings budkavlemästare Carl-Ivar Johnsson som blev besegrad med

omkring tio minuter.

”Med bättre träningsmöjligheter skulle de här grabbarna bli mycket bättre. De har för kort säsong”, tyckte den populäre Nisse. Som alltid brydde sig om sina konkurrenter. Även om de kom långt efter.

Åbyloppet noterade sydländskt publikrekord för skidor. Det skulle inte bli långlivat när Mora-Nisse drog ännu längre söderöver.

En solskenshistoria är värd berättas.

Sedan Nisse under poliseskort tagit sig ut från idrottsplatsen och in i bilen kom en grabb och ropade glädjestrålande till sina jämnåriga kamrater. ”Grabbar, jag pete på´n.”

Västkusten skulle få skåda skidfantomer som Mora-Nisse, Martin Lundström, Nisse

Täpp, Harald Eriksson i ett 20-kilometerslopp i Varberg en vecka efter Åby-succén.

Snöfritt i Varberg men den livskraftiga klubben FK Friskus hade flyttat loppet till Åkulla, populärt kallat ”Varbergs Vålådalen”.

Snösäkert. Bra terräng, brantare än vad folk uppåt landet hade för sig. Start 100 meter över havet, högsta banpassage 180 meter.

Jätteintresse. SJ anordnade billighetsresor från Göteborg, Borås, Halmstad, Limmared med flera orter. Strålande sol, sex minusgrader. Över 12 000 åskådare av vilka 7 000 betalat entré. 2,50 för äldre, en krona för barn.

Mora-Nisse i praktslag. Vann med hela 1,54 minuter före Nisse Täpp. Rena utskåpningen. Publiken stortrivdes och hyllade med frenesi. 16:e och siste man i mål var Per Rune Runsten, Kungälv. Han var 23 minuter efter Mora-Nisse, vars

eriksgata blev alltmera populär.

Före propagandaloppet i Malmö den 10 februari reste Mora-Nisse med en svensk skidtrupp till Sestriere i Italien. Karlssons sista utlandstripp som aktiv. Blev betänksam när han fick klart för sig att tävlingarna skulle äga rum på 2 000 meters höjd. En höjd som Nisse aldrig gillat.

Ändå åkte Nisse med. Han ville 1) se Italien, 2) prova om höghöjdsloppen skulle gå bättre än vid OS i S:t Mortiz, 3) skaffa sig fullgod form inför säsongens avslutningslopp.

Han anade nog vad som komma skulle. Blev 13:e på 15 kilometer, 8:e på 30 kilometer. Martin Stokken, Norge, vann båda sträckorna. Han besegrade exempelvis Nisse med åtta minuter på tre mil.

”Inte klokt, menade norrmannen. När vi möts i Norden slår han mig med tre minuter.”

Som sagt. Hög höjd var ingenting för Nisse Karlsson.

”Italienarna” drog direkt till Malmö. Köldknäppen och snöstormen kom lagom till Skåne och elljusloppet i Beijers park i Malmö blev ett minne för många.

Ett litet spektakel med bara fem åkare. De åkte tio varv, totalt 10 kilometer. Martin Lundström och Nisse Karlsson startade gemensamt och utkämpade en våldsam envig inför 15 000 begeistrade åskådare. De höll samman hela loppet och i spurten vann Lundström med en halv meter.

Ett sådant skidlopp hade Malmö aldrig sett.

Lundström och Karlsson fick samma tid, 38,22. Därefter Enar Josefsson 38,28, Per-Erik Larsson 39,22 och Arthur Olsson 39,57. Synen lär ha varit grandios i skenet av facklor och lampor där fantomerna for fram.

Nisse Karlsson hade SM-debuterat som 20-åring i Skellefteå 1938 med att bli 25:e på 15 kilometer. En kille vid man Sixten Jernberg från Lima hade SM-debuterat 1952 med att som 23-åring bli 40:e man på 15 kilometer, men tog ett SM-brons i stafetten. Mora-Nisse avbröt SM detta år på grund av sjukdom sedan han blivit 18:e på 30 km.

Vid SM i Filipstad 1953 skulle gamle och nye kungen mötas för ett rejält nappatag. Nisse hade hunnit bli 35 år och på 15 kilometer fick han den fullträff hela Filipstad hoppats på. 15 000 åskådare vid målet jublade när Nisse på de sista åtta kilometerna tog in de 15 sekunder han låg efter Per-Erik Larsson och besegrade sin klubbkompis med ytterligare åtta sekunder. Ett praktlopp, en välregisserad fullträff som gav Nisse hans 17:e och sista SM-guld.

Han var närmast magisk när han vann.

I starkt mildväder avstod Nisse femmilen och därför uteblev mötet mot Jernberg. Som kom trea och tog sin första individuella SM-medalj. Hällefors galante långtradare Curt Löfgren tog titeln. Nästan på hemmaplan.

Vasaloppet väntade den 1 mars. Nisse vann sitt nionde lopp. På rekordtiden 5,01,55.

Lahti en sista gång blev ingen höjdare 8-9 mars. Kungamötet mot Hakulinen på 50

kilometer en verklig genomklappning, Den 25-årige finnen var nio minuter före trean Nisse Karlsson. Än värre för Jernberg som kom tia. Tio minuter efter Mora-Nisse.

Boden 13-15 mars betydde slutstationen i samband med Svenska skidspelen. ”Har ni kvar samma saftiga backar som vid SM 1944”, undrade Nisse när han steg av tåget. 1944 hade Nisse vunnit alla tre SM-distanserna. Backarna var desamma.

Nisse Karlsson åkte 18 kilometer och slutade femma. Hela 4,33 minuter efter finnen Räsänen. En samtida bedömare tyckte ”Nisse såg trött ut och saknade både kraft och energi i åkningen.” Han hade nått målet.

Annons