Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Abelpriset för första gången till en svensk

Annons

I år går Abelpriset, som utdelas av Norska Vetenskapsakademin, till professor emeritus Lennart Carleson, svensk matematiker med världsrykte.

Abelpriset fungerar som ett nobelpris och det kallas ofta matematikens nobelpris. I år äger prisceremonin rum den 23 maj i Oslo Universitets aula, där priset delas ut av kung Harald.

Priset som är på 6 miljoner norska kronor instiftades år 2002 till minne av den geniale norske matematikern Niels Henrik Abel (1802-1829). Trots sin korta levnad hann Niels Abel med att lägga fram ett antal banbrytande avhandlingar.

Abelpriset har en mycket bra och informativ hemsida (www.abelprisen.no). Man kan bland annat läsa om prisets historia. Då det 1897 stod klart att Nobel inte tilldelat matematiken ett nobelpris kom man att diskutera ett Abelpris som en lämplig kompensation. Bland andra engagerade sig kung Oskar i dessa planer. Men med unionsupplösningen rann dessa ut i sanden.

På hemsidan finns en fängslande biografi över Niels Abel. Man kan också se på vad sätt man via Abelfonden lyfter fram matematiken och matematikundervisningen i skola och samhälle. Förvisso har vi en hel del att lära!

Självklart finns mycket information om Lennart Carleson på nätplatsen. Det framgår att han är en högt kvalificerad prisvinnare med många banbrytande insatser bakom sig.

Lennart Carleson föddes 1928 i Stockholm. 1950 blev han fil.dr. och docent vid Uppsala Universitet. 1954 professor vid Stockholms Högskola för att året därpå bli professor vid Uppsala Universitet.

Lennart Carleson är och har varit en flitig debattör när det gäller matematik och matematikundervisning. Jag erinrar mig särskilt hans bok Matematik för vår tid (1968), som på flera sätt har relevans än i dag.

1968 hade mängdläran och den så kallade nya matematiken vunnit insteg i skolan. Tyvärr kom det att medföra fler nackdelar än fördelar. Carleson visar detta i sin bok.

Inte minst för oss i Västerås blev boken en inspirationskälla. Göran Lindahl (1925-2000), som var lärare vid Rudbeckianska gymnasiet, initierade ett antal utvecklingsgrupper, där vi som deltog kom samman och diskuterade prioriteringar och alternativa skrivningar av kursmomenten. Detta observerades snart av Skolöverstyrelsen (SÖ) och Göran Lindahl fick tjänst som konsulent på SÖ under åren 1973-1979 och kom att verksamt bidra till att vi fick nya och mer ändamålsenliga kursplaner utan inslag av mängdlära utom förstås där den är till glädje och nytta som till exempel i sannolikhetsläran.

För dokumentation av detta arbete svarade Göran Lindahls nära medarbetare Benkt Diehl, före pensionen lektor i matematik vid Wenströmska Gymnasiet.

I Pedagogiska meddelanden från SÖ 1975:1 ger Benkt Diehl en utmärkt översikt av problemen med mängdläran och den "nya matematiken" ur ett didaktiskt perspektiv. Hans konstruktiva förslag till lösningar har förvisso intresse också för dagens undervisning.

Måhända är allt detta något för lärarutbildningen vid Mälardalens Högskola (MdH) att intressera sig för.

Lennart Carleson säger mycket klokt och tänkvärt i boken. Bland annat menar han att matematik och samhällskunskap bör dela på ansvaret för skolans statistikundervisning och ger goda argument för detta. Han visar att statistik är så mycket annat än matematik.

Högskoleverket har nyligen publicerat en rapport om statistikämnet. Sedan jag läst rapporten förstår jag att vi borde ha följt Lennart Carlesons råd.

Det är inte svårt att i dag motivera ett Abelpris. Det finns ett samspel mellan matematikens utveckling och utvecklingen inom naturvetenskap och teknik och för den delen också inom ekonomi och finansiell analys. (Se till exempel programmet "Analytical Finance" på www.mdh.se. Helt klart har man vid MdH kommit långt på detta spännande område.) På nätplatsen www.abelprisen.no ges flera exempel på matematikens avgörande betydelse. Bland annat sägs det att teoretisk matematisk forskning bidrar till att skapa förutsättningar för den kunskap som erfordras för att hindra klimatkatastrofer, för att förebygga stora fall i världsekonomin, och för att utveckla vacciner mot aids och fågelinfluensa.

Matematiken utvecklas ständigt och argumenten för ett nobelpris i matematik, det vill säga för Abelpriset, växer i styrka. Så till exempel utvecklas nu matematiska modeller som beskriver biologiska processer och fenomen. (Bra sökord på internet är "bioinformatik" och "diskret matematik". Inte minst inom den diskreta matematiken har som bekant MdH mycket stor kompetens.) Länge har matematiken samspelat med fysiken. Nu gäller detta också biologin. Vilken betydelse kommer inte detta att få för oss alla och envar!

Till denna matematikens ökande betydelse har Lennart Carleson bidragit dels inom harmonisk analys med konsekvenser för teknikens utveckling dels inom teorin för kontinuerliga dynamiska system med konsekvenser för vår förståelse av till exempel meteorologi och finansmarknader. På nätet hittar man många med all rätt hedrande omdömen om Lennart Carleson. Jag vill avsluta med följande kommentar av Erik Störmer, ordförande i den internationella priskommittén för Abelpriset: "Carleson är alltid långt före den stora massan. Han koncentrerar sig enbart på de allra svåraste och djupaste problemen. När han väl har löst dem låter han andra invadera kungadömet han har upptäckt och går vidare till ännu vildare och mer avlägsna vetenskapliga områden."

Sven Rundgren

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons