Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Agneta Lejdhamre: Ett gyllene tillfälle att tänka nytt

Annons

Världsekonomin är i gungning, tillväxten minskar, BNP sjunker, konsumtionen minskar, välfärden hotas . paniken lurar runt hörnet. Rapporter om döda havsbottnar, alltmer krympande glaciärer och andra miljölarm är inte heller precis uppmuntrande. Stimulansåtgärder, skattesänkningar, krispaket i syfte att hålla igång produktion och köplust kan vi höra om varenda dag. På kort sikt är sådant förmodligen nödvändigt, men på lite sikt? Min skepsis härrör bland annat ur följande.

Ekonomisk tillväxt, hög BNP, som absolut förutsättning för välfärd.

Tillväxt mäts i BNP, summan av värdet av alla varor och tjänster. Oavsett om produktion/konsumtion av något vad som helst medför aldrig så stora belastningar på miljön alstras en pluspost i BNP. Detta är ingen ny kunskap. Ändå biter sig politiker och ekonomer fast i detta sätt att beräkna välfärd.

Beträffande detta efterlyser jag en kritisk analys av uppfattningen om ekonomisk tillväxt som ett oeftergivligt villkor för ett samhälles välfärd, utan att några som helst miljökostnader räknas in. Okontrollerad tillväxt av kroppens celler kallas cancer. Kan ekonomisk tillväxt, utan tanke på miljökostnader, nå en gräns så att den också utgör en cancersvulst på ett samhälle?

Begreppet välfärd.

Vad är välfärd? Den som tillbringar fritiden på köpcentret, utövandes den närmast medborgerliga plikten att shoppa, generar välfärd; den som lufsar i skogen sätter vare sig spår i BNP eller får sitt lufsande klassat som välfärd. Hur rättvisande och välmotiverat är detta räknesätt?

Även beträffande välfärdsbegreppet efterlyser jag en kritisk analys och eftertänksam reflektion av vad som är rimligt att räkna som välfärd. Då det går åt minst fyra jordklot för att alla människor på denna jord skall leva som vi i Västerlandet, bör tankeprocessen innefatta möjligheter för jordens alla cirka nio miljarder invånare att färdas väl.

Är det över huvud taget möjligt och ens önskvärt, och i så fall hur, att fortsätta med det konsumtionsmönster som Västerlandet har tillämpat det senaste halvseklet, med snabb spridning till andra länder?

Marknadsekonomin som problemlösare.

I vår typ av samhälle hänvisas ofta till att marknaden kommer att lösa problemet med ett alltmer påverkat klimat och de överuttag av naturresurser som nu pågår.

Men marknaden reagerar reaktivt, det vill säga först när en skada redan har skett och priserna därför stiger. Att åstadkomma en ekonomisk modell för hantering av tänkbara miljöproblem innan de har uppstått ser jag som oerhört angeläget.

Ny teknik som trollspö.

Visst, ny, alltmer resurssnål teknik är utomordentligt viktigt! Men vad händer om/när vi enbart strävar efter energisnål teknik men inte beaktar det pris miljön får betala för den totala hanteringen i sammanhanget? I total hantering inkluderar jag råvaruanskaffning, samtliga transporter i produktions- och konsumtionsled, hela produktionsprocessen, hanteringen av det avfall som uppkommer när det gamla, ofta helt funktionsdugliga, måste rensas ut?

Apropå detta kan jag inte låta bli att reflektera över det stora hopp som knyts till så kallade miljöbilar. Men att tillverka och så småningom destruera en "miljöbil", att anlägga parkeringsplatser och all annan infrastruktur som massbilismen kräver, är precis lika belastande på miljön som beträffande traditionella bilar. Hur tänka om detta?

Samtliga ovan nämnda områden griper in i varandra på ett sätt som gör att den som börjar grubbla över sakernas tillstånd snabbt kan känna sig desperat och insnärjd i oöverskådliga samband. Självklart har inte alla människor möjlighet, kunskap, tid, etcetera att ägna sig åt detta. Men för politiker, ekonomer, och samhällsplanerare borde rådande belägenhet vara ett gyllene tillfälle att tänka nytt, förutsättningslöst, långsiktigt och söka efter tankemönster och ekonomiska modeller, där en hållbar, total livsmiljö snarare än ospecificerad tillväxt har högsta prioritet.

Agneta Lejdhamre

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons