Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Al-qaida och finanskrisen

Annons

Som många andra har jag ibland gjort mig rolig över svarta hövdingar som lurades sälja sina länder i utbyte mot glaspärlor, blommiga tyger och tingeltangel. Men det var inte de som blev lurade utan köparna, till följd av "det koloniala missförståndet". De vita begrep inte att afrikansk mark aldrig kan köpas, lika lite som man kan köpa luft, seder eller själar. Afrikas jord tillhörde inga individer utan folket som bodde på den. Det var dit förfädernas andar fylkades, det var där som deras gudar bodde. Vad kolonisatörerna köpte var en begränsad nyttjanderätt.

Många krig och konflikter beror på att parterna använder samma ord om skilda begrepp. Efter den 11 september utlyste president George W Bush ett krig mot terrorn, och i väst betyder krig att man besegrar en fiende, intar en huvudstad och avsätter en statschef. Efter en månad trodde Bush att kriget var över, "mission accomplished", men det fortgår alltjämt, både i Irak och Afghanistan, och inget slut är i sikte. Världens största militärmakt har, trots att den står för nära hälften av världens samlade militärutgifter, inte kunnat besegra en skranglig arabisk miljardär som bor i en grotta i Pakistan.

Usama bin Ladin provocerade USA att lägga ner miljarder varje dag på att föra ett krig, vilket liksom alla andra krig krävde transporter och därmed olja. Medan tanks, flygplan och truckar drack olja steg oljeländernas inkomster och det byggdes ett nytt Manhattan i Dubai (där jag var ambassadör när det alltjämt var en loj hamn- och fiskestad).

Det har gått framåt också i Kina som trots sina många problem blir ständigt starkare och där man som på Maos tid betraktar USA som en papperstiger. Krigen har privatiserats men vi vill ogärna tänka oss annat än att talibaner och andra terrorister är ett slags skäggiga fanatiker, mer vildsinta och hänsynslösa än laestadianer som också hade en brinnande tro på sin religion. Med vårt överlägsenhetskomplex finner vi det svårt att tro att det bakom självmordsbombare och massmördare finns en cynisk men beräknande elit av teknokrater som vet mycket om IT och masspsykologi.

För några år sedan skrev jag om detta i en VLT-krönika med rubriken Dolkstötar eller härdsmälta? Den handlade om en artikel i Strategisk årsbok av en italiensk terrorismexpert, Loretta Napoleoni. Hon konstaterade att terrorismen kommer att få oljepriset att stiga och att inte ens USA med sin robusta ekonomi skulle klara en ny oljekris och nya konflikter utan att låna mer: "Om USA tvingas höja räntan riskerar den amerikanska fastighetsbubblan spricka vilket i sin tur påverkar bankväsendet. Terroristerna försöker, menar Napoleoni, inte knäcka USA genom mordiska dolkstötar utan genom en ekonomisk härdsmälta".

Jag satte ett frågetecken efter rubriken men har börjat undra. Naturligtvis ligger inte bin Ladin bakom bolånekrisen men det är inte osannolikt att han, liksom dr Napoleoni, förutsåg den. Ger man någon tillräckligt med rep kan han hänga sig själv. Den sibiriska björnen kunde fångas genom att man hängde en stock lodrätt framför en skål med honung i en grotta. Björnen slog till stocken för att komma åt honungen men den svängde tillbaka och slog björnen i skallen. Arg och förbannad smockade han till stocken igen med ännu större kraft och den pendlade tillbaka, och när han hållit på så där en stund hade han slagit ihjäl sig själv.

Så vad händer nu då? Ja, inte vet jag. Kanske något IT-trolleri med virus i bankerna, kanske nya attacker som den mot World Trade Center. Ehud Barak har varnat för något annat som skrämmer mig. Han tillfrågades en gång om inte Israel kunde bomba sönder den iranska kärnvapenanläggningen.

- Naturligtvis, sade Barak, ingen konst. Men om vi gör det kommer ingen jude, israelisk, amerikansk eller något annat, att gå säker någonstans i världen.

Kan det vara hat som är Al-qaidas yttersta vapen? Vi har i gangsterfilmer sett lejda mördare skjuta ihjäl människor men själva undkomma. Den dag dussintals amerikaner blir nedskjutna av okända gärningsmän, då blir läget detsamma som i mau-mau-upprorets Kenya. En brittisk farmarhustru frågade sin houseboy:

- Inte kan väl du slå ihjäl mig, min man och våra barn?

- Naturligtvis inte, svarar boyen, jag ska döda bwana Jones på nästa farm. Deras boy kommer hit och dödar er.

Det var också vad som hände. Britterna drog sig tillbaka och kenyanerna fick tillbaka det land som en gång köpts med krimskrams. Där har det just inte blivit bättre med självstyre men att driva ut inkräktare är nog en drift som inte kan begränsas av folkrättsliga regler.

Bengt RÖSIÖ

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons