Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Amnestymedlem: Det är naturligt att vidga arbetet

Annons

VLT är i en ledarkommentar den 26 maj bekymrad över att Amnestys årsrapport 2007 tar upp "globaliseringens mörka sidor" och befarar att organisationen håller på att bli en "politisk diversehandel med vänsterprägel".

När Amnesty grundades 1961 var första kravet frigivande av "samvetsfångar", personer som sitter fängslade på grund av sina åsikter och som inte har utövat eller förespråkat våld. Sedan dess har arbetet hela tiden vidgats: krav på rättvisa rättegångar för alla politiska fångar, kamp mot dödsstraff, tortyr och extrajudiciella avrättningar, med mera. Utvidgningen illustreras av kampanjen "Stoppa Våldet mot Kvinnor" under 2005-2006 som belyste staternas underlåtenhet att skydda kvinnorna. Till exempel är våld i hemmet i många länder inte ett brott utan betraktas som en privatsak. Kampanjen visade att mänskliga rättigheter inte bara är ett problem "där borta" i fattiga och underutvecklade länder, utan att även vi i rika och utvecklade länder har mycket kvar att göra.

På sistone har Amnesty International, Human Rights Watch och andra organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter börjat arbeta mer aktivt med de "ekonomiska och sociala rättigheterna". Vi har förstått att alla mänskliga rättigheter hänger samman och inte kan delas.

Under det kalla kriget fanns det två motsatta synsätt på mänskliga rättigheter: väst betonade de civila och politiska rättigheterna: det viktiga var att ha demokrati och marknadsekonomi, välståndet skulle komma av sig självt. Sovjetblocket hävdade att det viktiga var de ekonomiska och sociala rättigheterna, inte "formell demokrati". Övergrepp mot medborgerliga rättigheter var vardagsmat tills systemet kollapsade.

Men när president Roosevelt formulerade visionen som kom att vara grund för den Allmänna Förklaringen om Mänskliga Rättigheter knöt han ihop yttrande- och religionsfrihet med rätten att vara "fri från fruktan och fri från nöd". I artiklarna 22-30 i den Allmänna Förklaringen listas rätt till välfärd, hälsa, bostad, arbete, utbildning, kultur och social trygghet. Men inte anser VLT att den Allmänna Förklaringen är ett vänsterpräglat dokument?

När Amnesty kritiserar globaliseringens mörka sidor är det inte från en politisk utgångspunkt utan utifrån ett människorättsperspektiv. De globala företagen är så starka att de kan köra över regeringarna som inte lyckas försvara sina medborgares rättigheter. Som exempel kan nämnas olyckan i Bhopal i Indien 1984 som lämnade över 20000 döda och en halv miljon sjuka, eller rika länders försökt att dumpa farligt avfall i fattiga länder i söder. Det räcker alltså inte att slippa bli fängslad för sina åsikter om man inte har möjlighet att uttrycka sina åsikter och försvara sina rättigheter på grund av fattigdom eller diskriminering. Sådan är situationen inte bara för många personer, utan också för stora sociala grupper, till och med länder.

Det är också naturligt att Amnesty vidgar sitt arbete för mänskliga rättigheter. Trots att stater fortsätter att fängsla, tortera och döda journalister, fackliga ledare, människorättsförsvarare och oppositionella, har det skett enorma framsteg i världen. När Amnesty grundades 1961 var flera europeiska länder inblandade i koloniala krig där tortyr var vardagsmat och stora delar av "tredje världen" och några europeiska länder styrdes av brutala diktaturer.

I dag har de mänskliga rättigheterna blivit "allmängods", det är inte många länder som öppet vågar uttala sig mot demokrati och yttrandefrihet. Toleransen mot övergrepp är betydligt lägre. När jag fängslades i mitt hemland blev jag misshandlad av polisen. Min advokat ville göra en anmälan. Jag tyckte inte att det var värt det: det hörde liksom till "spelets regler" att bli misshandlad om man var oppositionell. Nu ser jag på saken på ett helt annat sätt. (Därför är det ytterst allvarligt när demokratiska länder i dag försöker bortförklara tortyr eller lägger det på entreprenad till mindre nogräknade regimer).

Över två miljoner Amnestymedlemmar i 150 länder kommer att fortsätta som förut att bekämpa kränkningar av de mänskliga rättigheterna med oförminskad styrka: vi bombar regeringar med brev när övergrepp begås, vi låter det inte pågå i det tysta, vi granskar, informerar och förblir "besvärliga". Men vi vet också att mänskliga rättigheter är allmängiltiga och odelbara. Det går inte att åtnjuta yttrandefrihet om man inte är fri från fruktan och fri från nöd. Miljoner människor förvägras rätten att förbättra sina liv, att skaffa sig välstånd och att försvara sina medborgerliga rättigheter. Att kämpa emot detta är också en viktig del av arbetet för mänskliga rättigheter.

Ernesto Katzenstein

Västerås

VLT svarar: Det kan vara lockande för en respekterad organisation att bredda sitt register och ta upp fler frågor. Men det medför också risker. Amnestys styrka var att människor som i andra politiska frågor hade olika åsikter kunde enas i kampen för vad Ernesto Katzenstein kallar civila och politiska rättigheter.

Synen på tillväxt, marknad, frihandel, omfattning av sociala skyddsnät, statens roll och ägande, avvägningen rättssäkerhet och effektiv brottsbekämpning med mera är kontroversiella frågor där människor som är engagerade för samvetsfångar eller kamp mot åsiktsförtryck kan ha olika uppfattningar eller göra olika avvägningar. Det gör att ställningstaganden från Amnesty som ligger i linje med en "mjukvänsterströmning" i dessa frågor kan stöta bort en del som tidigare har haft respekt eller velat arbeta för organisationen.

Amnesty är i sin fulla rätt att ta upp nya frågor och formulera tydliga ställningstaganden. Och det finns säkert en hel del som engagerat kan dela dessa nya åsikter. Men VLT:s liberala ledarsida har lika stor rätt att uttrycka sin oro över utvecklingen. Om det blir ett smalare åsiktsspektrum som känner sig välkomna i Amnesty hotas organisationens bredd och trovärdighet.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons