Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anders H Pers: Kalifornien kan avgöra nomineringsstriden

Annons

HILLARY! HILLARY! HILLARY!

Fyratusen människor i alla åldrar och

kläder hojtar allt de förmår. Om och om igen. Högre och högre. Vi står packade i ett tält stort som en flyghangar. I San José, USA:s

tionde största stad där minoriteterna är i majoritet. Hjärtat av Kaliforniens IT-industri och miljömedvetande.

Det här är Hillary Clintons lokala hejarklack. En skog av nytryckta plakat. "Hillary for President" och målarfackets jättestandar.

Jordgubbsplockare trängs med lärare, sjuksköterskor och studenter. Många är latinos från från Mexico och länderna däromkring.

Nu kommer hon. Bill Clintons hustru som har tacklat fler fiender i politiken än någon av de andra som också vill bli president i höst. Härdad men fräsch. Rör sig smidigt som en underhållare på scenen. Modulerar rösten från stridsrop till hemma-i-soffan-prat:

- Framtiden är uppfunnen här i San Jose. Hela Amerika ska bli en uppfinnarnation igen. Med en medelklass som har det bra ställt. Sjukvård och universitetsutbildning som

alla har råd med.

Vi ska stoppa olaglig invandring men ordna så att invandrare som sköter sig kan bli amerikanska medborgare.

Vi ska sluta låna pengar av kineserna för att köpa olja av saudierna. Mera solenergi och gröna jobb. Slut på kriget i Irak. En ny framtid för Amerika!

Det brakar loss igen: HILLARY! HILLARY! Plakaten dansar. Kamerorna blixtrar. Till slut tackar Hillary för sig:

- Jag behöver er hjälp på tisdag. Var och en av er.

Visst behöver hon hjälp. I dag kan Kalifornien i praktiken komma att avgöra om USA för första gången får en president som är kvinna eller en som är färgad. I dag ska nämligen demokraterna i 22 delstater bestämma om de vill att Hillary Clinton eller Barack Obama ska tävla mot republikanernas kandidat i presidentvalet i höst. Republikanerna ska också säga vem de vill skicka fram: John McCain från grannstaten Arizona eller Mitt Romney från östkusten.

Kalifornien har långt fler invånare - 35 miljoner - än någon annan stat och får därför skicka tonvis med delegater till de två partikonvent som formellt ska utse presidentkandidaterna. Den som vinner flest röster här i dag kan med andra ord ha en avgörande fördel.

Obama och Hillary lovar väljarna ungefär samma saker. Båda vill satsa på en allmän sjukvårdsreform. Trots hårt motstånd från försäkringsbolag och andra intressegrupper.

Det ger dem ett politiskt försprång framför republikanerna i Kalifornien eftersom många här, främst invandrare, saknar sjukförsäkring.

Obama har en ung, intellektuell stil och påminner många om president Kennedy. Kennedy-klanens stamäldste Ted Kennedy flög också hit ut i slutspurten för att backa upp Obama. Hans etniska mix passar in i det brokiga Kalifornien och många svarta män identifierar sig med honom.

Men Kalifornien har tre gånger fler latinos än svarta. Och de vet sedan länge att Hillary och Bill Clinton står på deras sida. Hon har också stöd av lantarbetarfacket härute som byggdes upp av invandrarhjälten Cesar Chavez.

Mycket hänger alltså på marginalerna.

Republikanernas kandidater har hamnat lite i skuggan av dramat Hillary-Obama. Särskilt i liberala fästen som Los Angeles och San Francisco och kring universiteten. De saknar Clintons och Obamas hoppfulla utstrålning.

Romney anser sig dessutom tvungen att stryka urkonservativa republikaner medhårs för att få deras stöd i dagens primärval. Den väljarbasen kan bli för smal i Kalifornien, där många republikaner är politiskt mer balanserade.

McCain leder på sista varvet klart över Romney. Han har också skaffat sig det bästa stöd en republikan kan få här ute: En klapp på axeln av guvernör Schwarzenegger, muskelbyggaren som har blivit västkustens populäraste politiker.

Inte minst därför att han öppet har gått emot president Bush i frågor som berör Kalifornien. Schwarzenegger känner nog igen sig i McCain, som själv ofta har brutit mot den republikanska partilinjen. Men hans hustru Maria Shriver stöder Obama. Det kan hjälpa Obama att vinna över Clinton.

Att McCain och Romney syns mindre kan förstås också bero på att de inte alls har lagt ner lika mycket pengar på valreklam i radio och TV som Clinton-Obama har gjort.

ANDERS H PERS

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons