Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anders Härdevik: Skolan har misslyckats

Annons
Kritiserad. Har utbildningsminister Jan Björklund misslyckats?foto: vlt:s arkiv

Sex år är en ansenlig tid, även i skolans värld. Att allt fler lärare lämnar yrket är ett resultat av de senaste sex årens politiska viljeinriktning. Den har även resulterat i att lärare och rektorer upplever tidsbrist och en känsla av att inte tillåtas göra rätt saker; att inte hinna göra sig själva och uppdraget rättvisa.

Om vi till denna faktiska nulägesbild lägger att ansökningarna till lärarutbildningarna drastiskt minskat (i ungefär samma omfattning som antalet sökande till varje utannonserad rektorstjänst) blir bilden än mer klar: Den goda intentionen har funnits men insatserna har dessvärre visat på ett politiskt kunskapsglapp gällande vad den svenska skolan behöver.

Det som för sex år sedan upplevdes som kraftfulla rop för en bättre skola har nu övergått i trötta och mästrande ekon gällande mer av samma sak, om än i ny förpackning. Vad är då de huvudsakliga orsakerna till detta misslyckande? Svaret står att finna i den faktoida uppfattningen att fler politiska kontrollincitament och fler handlingsplaner är vad den svenska skolan behöver.

Denna kontrolliver har byggt ett Kafkalikt byråkratlandskap där lärarrollen blivit synonym med administratörens. Allt mindre tid ägnas åt det lärarna är bäst på och vad de är utbildade i: Att möta elever.

En skolas kvalitet avgörs i mötet mellan lärare och elev – endast där. I dag ägnas merparten av de professionellas tid åt annat.

I mötet mellan lärare och elev råder inte regeln för kausal determinism. Det är således ingen garanti att fler ämnespoäng hos lärarna ger bättre resultat (=möten) för eleverna. En annan orsak är politikens val av retorik, som gränsar till skrämselpropaganda inte helt olik mobbarens.

Denna retorik har skapat en oönskad situation där lärare och rektorer upplever att det viktigaste i jobbet är att ha ryggen fri. Denna retorik har övergått till taktik och i slutändan skapat skuld och skam hos samtliga aktörer samt stigmatiserat de som vågat tala om innovation, om nytänk.

Att lösryckt påstå att svenska elevers resultat försämrats samt att mystiskt orera …”Finland gör det bättre …” är kontraproduktivt för skapandet av innovativa och salutogena lärandearenor, vilka utgår ifrån varje elevs intresse, talang och behov och stärker det samhällets konkurrenskraft.

Vi har nu nått en situation där de flesta ¿skolor skickar en förskönande bild uppåt i hierarkin. En bild som mer och mer avviker från den sanna – glappet mellan karta och verklighet blir allt större.

Ett bevis för detta fenomen är det totala misslyckandet med utopin ”rättvisa betyg”. Här visar nuvarande skolpolitiks miss-¿lyckande sitt allra fulaste ansikte. Det politiska tricket att göra om betygssystemet och därmed göra det kompatibelt med andra nationers för att med ”lånta fjädrar” påstå att vi förbättrat oss kommer inte att passera okritiserat, då det prövats förut.

Att skolpolitiken tillåtits dikteras av ett enskilt minoritetsparti och, som det ges sken av, en person, är naturligtvis olyckligt och är ytterligare en orsak till vårt nedslående nuläge. Sökarljuset måste riktas mot de som kan, ska och har lön för att göra skillnad: Skolans aktörer med rektor i spetsen. Hur en så stor och missnöjd yrkeskår kan förbli så medialt och politiskt tyst är förunderligt.

För att lyckas med utmaningen att göra den svenska skolan till den bästa av skolor krävs att politiken erkänner sitt misslyckande men även erhåller erkännande för sin intention samt att rektorer och lärare gör sin röst hörd och inleder en mödosam men utvecklande resa – den från offer till kreatör.

Det är hög tid att låta svenska rektorer och lärare göra sig själva och uppdraget rättvisa. För att uppnå resultat måste skolan själv bestämma vägval, agenda. Det möjliggörs endast om den enskilda skolan står fri från ytterligare administrativa pålagor. Pålagor som i nuläget bakbinder skolans kreativitet, dess entreprenöriella förmåga och som endast resulterar i en defensiv ”Ryggen fri”-attityd.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons