Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anders Härdevik: Svensk skola är av världsklass!

Annons
Inget att räkna med. Det svenska samhällets konkurrenskraft kommer inte att stärkas av att fler kan mer fördjupad matematik, skriver Anders Härdevik.

Låt mig säga det alla svenska pedagoger vet men ingen vågar säga högt: Svensk skola är av världsklass!

Den har aldrig tidigare varit bättre på att möta unga människor och på att stödja deras individuella utveckling. Den har aldrig någonsin varit bättre på att tidigt identifiera och aktivt sätta stopp för kränkande behandling och den ska ständigt bli bättre!

Så, nu är det sagt! Jag förväntar mig att den kunniga och kärleksfulla om än märkligt tysta majoriteten av pedagoger inleder resan från tyst offer till högljudd kreatör. Okunnigheten hörs nämligen mest när de kunniga väljer att tiga.

Att upprätta och levandehålla illusionen av en svensk skola i kunskapskris, en kris som inte existerar, är inte smickrande. Idag uppmuntras en rask marsch mot den skolifierade kunskapskolchosen där produktion och kontroll påstås vara vägen till framgång. Vem instiftade och vem tjänar på införandet av myten om den svenska skolans kunskapsförfall?

Svaret måste vara Kunskapskolchosens försvarare. Dessa kunskapsivrare efterlyser således mer ”riktig” kunskap utan att definiera vad denna ”riktiga” kunskap innehåller. Vad är då ”riktig” kunskap? Är det den typen av kunskap som är frikopplad från värderingar, etik och ställningstagande? En kunskap som fråntar individen det egna ansvaret? En skolform där alla gör samma sak på samma sätt och bedöms med samma prov. En kunskapssyn som skapat ett samhälle som förstör den egna miljön snabbare än någonsin tidigare trots att vi aldrig haft mer sakkunskap gällande biologi och kemi.

Vilken kunskapssyn ska den svenska skolan och dess lärande stå för? Är riktig kunskap kanske detsamma som lätt mätbar kunskap? Den entreprenöriella processen utgår ifrån helt andra mått på kvalitet än de mått som de svenska partiernas företrädare med utbildningsministern i spetsen föreslår. Ska vi fortsätta att låtsas att det enkelt mätbara är det viktigaste eller ska vi våga anta utmaningen och ställa frågan: Vad är viktig nu- och framtida kunskap, för att sedan göra denna kunskap bedömbar? Vem är intresserad av och än mer intressant - vem vill ha mer av den svenska utbildningspolitikens repriser?

Entreprenörskap innebär att formen är fri. Nuvarande liberala skolpolitik höjer den feodala formen av skola till skyarna på bekostnad av lärande, innovation och entreprenörskap. En liberal skolpolitik som tillsammans med Vänsterpartiet(!) ivrar för ett förstatligande av den svenska skolan! När stod staten i framkant för lärande? Den svenska skolans mod att anamma utmaningen om en ny kunskapssyn borde beundras i stället för att schavottera och kallas för flum. En kunskapssyn som bygger på individens förmåga att på egen hand och tillsammans med andra ständigt utöka sin attraktionskraft gentemot omgivningen.

Ett antagande av utmaningen innebär att gå från ett land av anställda till ett land med entreprenörskap som en självklar del av den egna personen. Detta mod har hittills belönats med anklagelser om att bedriva flumpedagogik. Förlåt mig, men jag har missat det: Vad var det nu flumpedagogik stod för?

Tro mig: Det svenska samhällets konkurrenskraft kommer inte att stärkas av att fler kan mer fördjupad matematik. Vid byggandet av ett framtida samhälle krävs en pedagogisk organisation som stärker individens såväl som det svenska samhällets konkurrenskraft genom entreprenöriell och innovativ förtrogenhet. En organisation vars människosyn är långsiktig och human istället för kortsiktig och rovgirig. Ett lärande som skyr begreppet ”samma för alla”.

Entreprenörskap och innovation förutsätter reflektion över lyckade och misslyckade resultat. Entreprenörskap och innovation uppmuntrar kontakt mellan tänkande människor. Verkligt lärande har sin utgångspunkt i elevens intresse, talang och behov. Måhända är det detta kunskapskolchosens ivrare kallar för flum?

Nuvarande skolpolitik lyckas säkert väl med att få elever att klara av skolan – något de för övrigt oavsett partifärg alltid gjort. Jag arbetar dagligen för en skola som lyckas med utmaningen att få eleverna att på egen hand och med stolthet klara av tiden efter skolan. Allt är möjligt, men vad är önskvärt?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons