Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anhöriga: Äldre ska bemötas på ett värdigt och respektfullt sätt

Vår mamma, 80 år, gjorde nyligen en svår hjärtoperation. Operationen och eftervården klarade hon galant.

Annons

Hon fick professionell vård. Hon är också en "fighter". Vi döttrar har varit en naturlig del i vården. Vi har tagits hand om på ett bra sätt.

Allt vändes till ett skräckscenario när ansvaret för mamma flyttades till familjeläkaren. Mamma har mått illa, haft matleda och kräkts i tre veckor. Hon har minskat tio kilo i vikt. Tänk dig själv att må illa i 21 dygn! Inte något man vill önska sig själv eller andra, eller hur? Framför allt inte för hjärtopererade. Framför allt onödigt om orsaken är felmedicinering, vilket det var.

Läkemedlet hade tidigare blivit insatt av familjeläkaren. Därför borde han också följa upp behandlingen. Enligt FASS, får en av tio som äter läkemedlet magvärk, illamående och matleda. Det rekommenderas inte att ätas vid svåra hjärtsjukdomar, uttorkning och försämrad njurfunktion.

Vi anhöriga samt personal vid serviceboendet och på vårdcentralen har otaliga gånger påtalat för ansvarig läkare hur dålig mamma varit. Personalen på serviceboendet har flera gånger bett om hembesök, vilket han bedömde som onödigt.

Vi anhöriga har läst ur FASS om läkemedlets biverkningar för honom. Då bokar han in ett besök om 16 dagar! Som enda åtgärd ordinerades blodprover. Alla prover var bra.

Det krävs inte att vara hjärnkirurg för att tänka att mammas besvär kommer utifrån, till exempel från ett läkemedel som ger exakt de biverkningar som mamma haft. Efter fler påtryckningar tidigareläggs läkarebesöket en vecka.

Läkaren nonchalerade totalt mammas tillstånd och läkemedel. Han bemötte oss också ovärdigt och respektlöst med ett obehagligt maktperspektiv. Vi stod på oss. Vi lovades ett telefonsamtal som aldrig kom. Därför åkte en av oss döttrar till läkaren och lyckades hejda honom på parkeringen på väg från arbetet.

Det var fortfarande samma attityd. Han sade: "Det är bara att åka till akuten". Enkel och bra åtgärd! Vi kunde inte göra annat än att åka till akuten. På akuten var vi i 7,5 timmar - omänskligt och ovärdigt! Allt därför att ansvarig läkare inte skötte sitt arbete.

Mamma bedömdes av en professionell och förstående läkare på akuten. Hon lades in på sjukhus knappt ett dygn. Diagnosen blev ställd: illamående orsakad av tablett Metformin. Läkemedlet sattes ut på sjukhuset. Efter ett dygn utan läkemedlet, äter mamma igen.

Hon mår varken illa eller kräks. Nu är hon som en ny människa. Hon har klarat av pärsen, trots den ansvarige läkarens försummelse. Allt beroende på att det fanns annan personal som gjorde det som ansvarig läkare borde har gjort, men inte bemödat sig att göra.

Vanvårdsskandal är rätt ord för det som hänt. Det talas ofta om att äldrevården är dålig. Debatten kan bli onyanserad genom generalisering. Därför att all personal runt mamma har varit förstående, tillmötesgående och professionella. Men vad hjälper det när ansvarig läkare missköter sig? Det är en person, inte alla, som visat på en total nonchalans, vilket är mycket förvånande under den pågående debatten i samhället om att äldre ofta är felmedicinerade.

Vi är arga och frustrerade. Inte minst då en av oss är medicine doktor och forskare med specialområdet kommunal äldrevård och arbetar internationellt och nationellt om vilken kompetens och personal som äldre personer behöver i kommunal äldrevård. Den andra av oss jobbar i äldrevården. Vi kan äldrevård, kommunens organisation och kan utrycka oss lätt i tal och skrift.

Trots det, så lyckades vi inte få gehör hos läkaren. Därför slås vi av en skrämmande tanke: Hur lyckas andra äldre personer få den hjälp de behöver av den här läkaren?

En sak står utom alla tvivel för oss, att den här sortens läkare behövs inte i äldrevården. Istället behövs personal med specialkunskaper om äldre personer. Den bör även tycka om äldre. De ska kunna och vilja bemöta äldre och anhöriga med "hjärna och hjärta" på, som socialministern betonar, ett värdigt och respektfullt sätt.

Kerstin Andersson

Karin Josefsson

Ingalisas döttrar

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons