Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arkitekt: Naturum bättre än skyskrapa väster om åmynningen

Annons
Skisser för sjökontakt. Skribenten menar att Västerås stad tidigare värnade invånarnas kontakt med Mälaren bättre.

I VLT den 10 juli efterlyste Hans G Erikson bättre parkeringsplatser, väster om Strandbron, för besökare till färjekajen i Västerås. Synpunkter som helt delas av undertecknad.

Bakom en tidigare debattartikel (VLT den 1 februari 2010), med förslag att ett eventuellt Naturum bör placeras väster om åmynningen, fanns också bedömningar att parkeringsmöjligheterna på väster sida om åmynningen var gynnsammare, inte bara för ett eventuellt Naturum.

Om ett Naturum placeras i sidoordnat läge väster om åmynningen vid kajkanten i mötespunkten mellan cykel- och gångvägsanslutningarna från Färjekajen och från Lögarängen så som illustreras på bifogad utredningsskiss (bild 1) får man en naturlig koppling till parkeringar och angöring från Sjöhagsvägen.

För en god sjöutsikt i markplan från bakomliggande stadsrum och för att ge bättre utblickar från byggnaden ut mot angränsande sjö-, å- och strandlandskap skulle ett Naturum i detta läge kunna fördelas på flera våningsplan. Detta skulle också möjliggöra visuella kontakter upp mot Våghusbron och gamla konstmuseet vid Fiskartorget i den blåmarkerade mälarvyn på bifogad karta (bild 2).

Ett Naturum med tillhörande angöring och parkering väster om åmynningen är ett avsevärt bättre och naturligare alternativ än den Hongkongsinspirerade skyskrapsexploatering som illustreras på debattsida i VLT den 15 september 2010.

Skyskrapor närmast stranden ger prejudikateffekter oavsett vilka som tar för sig först. Lars Luttropps och Olov Gynts argument i VLT den 23 september att en skyskrapa vid åmynningen skall jämföras med erforderlig markyta för samma antal lägenheter i enplanshus är ett endimensionellt och irrelevant byggmästarargument. Frågan här gäller en specifik plats och hur allmänheten skall kunna uppleva och utnyttja vår gemensamma strandzon.

Vi borde återuppta de ursprungliga tankarna om en Mälarstrand tillgänglig för alla västeråsare så som de bland annat avspeglas i bifogad kartbild från första upplagan av ”UTR 1993:4 Mälarstranden”(bild 2).

Det får inte bli sjöutsikt och sjökontakt bara för dem som bor i lägenheter närmast stranden så som illustreras på försättsbladet till stadsledningskontorets Framtidskalendern, Västerås 2026.

Syftet bakom kartbilden i UTR 1993:4 var inte att byggbolagen skulle skymma Mälaren genom stora och höga byggnader i dessa lägen, eller att Naturum skall skymma sjöutsikten i det mest känsliga läget. Huvudfrågan för den lokala stadsplanering kan heller inte vara att ”turister skall vallfärda till Västerås” och att ”allt fler upptäcker Västerås från vattnet”, vilket stadsledningskontoret propagerar för genom Hongkongbilden på näst sista uppslaget i kommunens Framtidskalender 2026 och genom texten i Västerås, Vision 2026 (VLT den 10 mars 2010).

Det är mer primärt att västeråsarna kan se och uppleva Mälaren från innanförliggande stadsrummen så som Gunilla Åkerman redovisade i Stadsbyggnadskontorets UTR 1993:4. Även läget och eventuell arkitekttävling för ett Naturum måste anpassas till sådana övergripande sjökontaktsaspekter. Det räcker mer än väl med de skymmande effekter som den kompakta bebyggelsen på Östra hamnen och Lillåudden redan har skapat för bakomliggande stadsrum.

Sådana frågor får inte döljas bara för att VLT på sidan 10 den 5 januari 2010 återigen visar en vinklad och taktiskt beskuren reklambild av Lillåudden sett från sjösidan.

Byggnadsnämndens ordförande, Magnus Edström, borde kräva att kartbilden (bild 2) som ingick i Stadsbyggnadskontorets första upplaga av ”UTR 1993:4, Mälarstranden”, tas upp för nya diskussioner, prövning och redovisning varje gång som nya stadsplaner inom angivna områden skall behandlas.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons