Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arosmässan var en ljum tillställning

Annons

Temat för årets Arosmässa var "Det är dags att rädda välden". Från vad? Jo, koldioxidutsläppen. Hela upplägget präglades av "Varför tänka själv, när man kan tycka som alla andra". Ett mer passande tema i det ingenjörstäta Västerås hade kanske varit "Det blir varmare!" Vad kan det bero på? Varför fanns ingen i panelen som kunde klimat? Det var visserligen en meteorolog med i panelen men deras perspektiv är i många fall 100 år bakåt i tiden och fem dagar framåt.

1946 gick jag i tredje klass och då berättade fröken till min stora sorg att en glaciär i Norrland smälte bort med 30 meter varje år. För 10 000 år sedan låg inlandsisens iskant i våra trakter samtidigt som Sahara blommade. I ett tidsperspektiv på 100 000 år bakåt i tiden täcktes vi av inlandsisen som var i genomsnitt någon eller några kilometer tjock i vårt område. För 600 miljoner år sedan var hela jorden en enda stor isboll och sedan dess har vi haft många istider, där havsytan har varit 120 meter lägre än i dag och under de senaste två miljoner åren har jordens medeltemperatur varierat med 25 grader. Under stenåldern hade vi Medelhavsklimat i våra trakter och isbjörnarna överlevde även denna värmebölja.

Växthusgaserna står i dag för runt 30 graders uppvärmning där vattenångan i luften står för 20 grader, medan koldioxiden står för tre till fyra grader och metan, lustgas, ozon med flera växthusgaser står för resten. Koldioxidhalten i luften var 1958 0,0315 procent, för att stiga till 0,0385 procent år 2006. Den temperaturhöjning som vi har haft kom före höjningen av koldioxiden i luften. Det vill säga, att först blev det varmare och sedan höjdes halten koldioxid i luften. Inte tvärt om som många tycks tro.

Vårt klimat påverkas också av många ytre faktorer, som solens aktivitet och dess avstånd till jorden, jordaxelns lutning, kosmisk strålning med mera. Visst ändrar sig klimatet men hur mycket människan påverkar klimatet vet vi väldigt lite om.

"Den obekväma sanningen är" att nobelpristagaren Al Gores populistiska films främsta drivkraft har varit hans misslyckade presidentkandidatur. Enligt Englands högsta domstol får inte filmen visas för brittiska skolbarn utan att läraren kommenterar vissa överdrifter och visar på nio ifrågasatta "sanningar". När jag såg Al Gores talang att rita kurvor stående på en lastpall på en gaffeltruck som hissade upp kurvritaren ända upp under taket för att visa koldioxidens ökning i en kurva, där kurvan saknade skalor, insåg jag att Ny demokratis staplar av drickabackar låg långt i lä när politiska budskap skall dupera folkopinionen.

Hela klimathysterin började med att den tyske vetenskapsmannen Michael Mann för cirka tio år sedan ritade sin "hockeyklubba" som visade att jordens medeltemperatur steg snabbt. Senare forskning visade att kurvan var fejkad, men då var redan det politiska drevet igång.

Arosmässans debatt stannade vid koldioxiden och den blev mycket populistisk där Naturskyddsföreningens och miljöpartiets toppar rabblade sina mycket sakkunniga men ensidiga budskap. Vår landshövding lyfte debattnivån och visade på en helhetssyn och även lastbilstransporternas företrädare från Schenker kom med konstruktiva förslag och önskemål både till politiker och innovatörer.

Även om vi kan påverka klimatet mindre än vad vi tror, håller jag med om att det är viktigt att tänka på att spara på resurserna och sträva mot energisnålare trafik, maskiner och byggnader samt att tänka på klimatets betydelse i den framtida samhällsplaneringen.

Nästa Arosmässa kanske kan handla mer om klimatet istället för förutfattade åsikter om mänskliga utsläpp av koldioxid och dess påverkan på klimatet. Kanske satsade koldioxidpengar gör mer nytta för mänskligheten, om de satsas på rent vatten till de två miljarder människor som i dag dricker vatten som infekterats av grannens avföring?

Gunnar Björklund

Sevalla

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons