Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Åsa Westlund (s): EU skärper reglerna för tillsatser i mat

Vad finns det egentligen i maten som vi äter och ger våra barn? Som många andra föräldrar funderar jag ofta på detta. Hur har råvarorna behandlats och vilka articifiella tillsatser har använts?

Annons

Tillsatser används i livsmedel för att ge dem egenskaper som de normalt inte har. Det kan handla om hållbarhet, konsistens, smak eller färg. Allt för att vi ska finna produkterna hälsosamma eller attraktiva. Visst behövs tillsatser. Men hur kommer det sig att i samma glassdisk finns vaniljglass med väldigt mycket tillsatser och vaniljglass med mindre tillsatser? Eller att en korvtillverkare kan göra korv med naturliga råvaror och en annan behöver en massa kemikalier? Ibland kan man undra om vissa tillverkare använder tillsatser av slentrian, på grund av lägre kvalitet på råvarorna eller för att vilseleda konsumenterna.

Lagstiftningen om tillsatser i mat beslutas på EU-nivå. Inte i riksdagen som många tror. Jag är huvudansvarig för denna lagstiftning i Europaparlamentet. I flera års tid har jag drivit på hårt för att skärpa lagstiftningen.

Det har nu gett resultat. Efter en överenskommelse med medlemsländerna ska Europaparlamentet i dag klubba de nya reglerna för tillsatser i mat.

Allergiker är en grupp som är extra känsliga för vad maten innehåller. De har tidigare inte ens nämnts i lagstiftningen. Så blir nu fallet och det gör det lättare att ta hänsyn till hur allergiker påverkas av tillsatser.

Ibland har tillsatser direkt oönskade effekter. Den kan aldrig accepteras. Därför är jag stolt över att ha fått igenom tre avgörande förändringar i de nya reglerna.

Den första förändringen handlar om tillsatsers miljöpåverkan. Ett exempel på att tillsatser kan påverka miljön är sötningsmedlet sukralos. Det är en klorförening som används i många svenska matvaror, som i light-varianter av ketchup, yoghurt och saft. Sukralos har visat sig gå rakt igenom kroppen och renas heller inte i reningsverken. Därför sprids nu uppskattningsvis sex ton sukralos varje år i den svenska naturen. Detta trots att vi inte vet vilka risker detta ger för människor, hälsa och miljö. Framöver ska man ta hänsyn till hur tillsatser påverkar miljön när man beslutar om de ska tillåtas eller förbjudas.

Den andra förändringen handlar om så kallade azofärger. De finns till exempel i läsk och godis, och var tidigare förbjudna i Sverige. På senare tid har det vetenskapligt kunnat beläggas att vissa azofärger kan göra barn hyperaktiva. Därför har det varit mycket viktigt för mig att förbjuda dessa ämnen. Detta har jag inte lyckats med, eftersom medlemsländerna, däribland den svenska borgerliga regeringen, starkt motsatt sig detta i EU:s ministerråd. Däremot har jag lyckats tvinga medlemsstaterna till en kompromiss. Allt som innehåller de azofärgämnen som visat sig kunna leda till hyperaktivitet hos barn ska förses med en tydlig varningstext.

Den tredje förändringen handlar om nanoteknik. Ännu är det dock högst oklart vad denna teknik kan komma att innebära för miljön och för människors hälsa. De nu gällande reglerna för tillsatser i mat tar ingen hänsyn till om tillsatsen skulle ha modifierats genom till exempel nanoteknik eller inte. Jag har nu med parlamentets stöd kunnat ändra detta. Om en redan godkänd tillsats ändras med nanoteknik kommer denna att räknas som en ny tillsats, och måste då gå igenom ett nytt tillståndsförfarande.

Utöver detta kommer de nya reglerna för tillsatser i mat innebära att det inte är acceptabelt att vilseleda konsumenter, som att produkter innehåller mer frukt eller grönsaker än vad som faktiskt är fallet.

Men förändringar i lagstiftningen räcker inte alltid till för att komma till rätta med den oro som finns i fråga om tillsatser. Livsmedelsindustrin måste ta ett större ansvar. Det krävs ökad opinionsbildning och ökad konsumentmedvetenhet. I dagens livsmedelslagstiftning finns redan krav på att man inte får vilseleda konsumenterna. Men det händer ändå alltför ofta.

Därför måste svenska myndigheter bli mer aktiva. De måste noga studera om inte en stor del av den marknadsföring av mat och tillsatsanvändning i mat som sker i dag är att betrakta som vilseledande.

Åsa Westlund (s)

Europaparlamentariker

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons