Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att engagera sig i politiken är viktigt

Annons
”I vårt snabba och komplicerade samhälle med 349 ledamöter i Riksdagen jobbar ett stort antal tjänstemän, som ska hjälpa dem med sina utspel och mediehantering. Och mitt i allt detta mediebrus ska folket ta ställning till vem som talar mest trovärdigt och ärligt”, skriver Solveig Ingemarsson.  Foto: Henrik Montgomery/TT

I slutet av april i år läste jag följande: ”Det var i torsdags som Dagens ETC avslöjade, att Svenskt Näringsliv, via Stiftelsen Fritt Näringsliv, finansierat flera Facebooksidor som spridit lögner och grova påhopp på politiska motståndare. Finansieringen är i mångmiljonklassen och sidorna det handlar om är Rödgrön röra, Skattefakta, Välfärdsfakta, Jobbfakta och Arbetsmarknadsnytt. På ingen av sidorna framgår det tydligt att Svenskt Näringsliv är avsändare.”

Samma dag läser jag på Facebook om personliga, politiska meningsutbyten som inte ger någonting vettigt i utbyte. Visst skämtas det en hel del, men tyvärr läser jag mest om elakheter om politiker och att riksdagen är en lekstuga. Värst av allt är mångas dåliga kännedom om hur svensk demokrati är uppbyggd och ska/bör fungera. ”Man kan inte lösa dagens problem med gammal politik”, skriver man.

I skolan bör man tidigt få lära sig hur svensk demokrati är uppbyggd och vilka lagar som bygger upp den.

En viss sanning ligger i påståendet. Ty från att tidigare först har låtit sina medlemmar forma politiken och idén om samhället, för att sen söka stöd, har politikerna på senare tid sökt stöd från ”kunderna” och sedan format politiken efter det. Den med störst ekonomiska muskler vinner förstås. Hur ska politikerna veta vad folket vill ha, när de själva inte träffar väljarna så ofta eller nästan halva sitt liv aldrig varit ute i arbetslivets verklighet?

Journalisten Jan Scherman gjorde en mycket tankeväckande tv-serie i SVT - ”Länge leve demokratin”. I vårt snabba och komplicerade samhälle med 349 ledamöter i Riksdagen jobbar ett stort antal tjänstemän, som ska hjälpa dem med sina utspel och mediehantering. Och mitt i allt detta mediebrus ska folket ta ställning till vem som talar mest trovärdigt och ärligt.

I skolan bör man tidigt få lära sig hur svensk demokrati är uppbyggd och vilka lagar som bygger upp den. Ibland görs detta ganska sällan och sent. Det är också hög tid att skicka ut en pedagogisk informationsbroschyr till ALLA hushåll om svensk demokrati. Man bör tydligt tala om varför man bör engagera sig i en politisk förening, vilka fördelar detta ger, men också vilka engagemang detta också kan kräva, utan några ekonomiska fördelar hos de allra flesta.

Att engagera sig politiskt innebär inte att man med självklarhet alltid kan vinna sin hjärtefråga. Oftast måste man ta beslut inom alla möjliga områden, som man kanske inte ens är intresserad av, eller kan något om. Det är då som man måste sätta sig in i vad ett visst beslut i frågan egentligen betyder. Ja, rentav kanske lita på tjänstemannautredningar

Vi skryter ofta om svensk demokrati, men om vi får för många okunniga väljare, kan nästa riksdagsval bli en skrämmande start på fascism eller nykonservatism. Särskilt som vi idag ser tre tydliga trender – professionalisering, mediealisering och marknadsorientering. Det är redan idag främst genom medierna och deras rubriker som partierna i dag kan prata med sin väljare. I ungefär tio sekunder!

Solveig Ingemarsson

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons