Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att sätta fel person på rätt plats

Annons

Att det viktiga inte är att få välja en regering utan att kunna avsätta den om den inte sköter sig. Att de förtroendevalda har ett ansvar. Samt att kommissioner och medier kan påtala vad som gått snett. Att det trots Bushadministrationen alltjämt finns demokrati i USA kan man tacka senatsförhör, special prosecutors och New York Times för.

Tsunamikritikens kärna är ju att regeringen inte inrättat något system för att möta kriser, ens efter kaosen kring Palmemordet och Estonia. En viktig men vardagligare fråga har man bara snuddat vid: Vem är ansvarig för att det sitter fel person på rätt plats? Om en tv-reporter säger något dumt får ju inte Christina Jutterström sparken för att en underhuggare anställt en dålig journalist.

För övrigt tycks många tro att svenska ambassader har enorma personalresurser medan deras läge är detsamma som om socialkontoret och vårdcentralen i Åmål skulle försöka ta hand om offren för en störtad jumbojet.

Alla organisationer och myndigheter har svaga nummer, UD också. Så länge departementet var litet och hanterligt visste man rätt väl vad ens pappenheimare gick för, trots att UD har långt över hundra arbetsplatser världen runt. Nu har UD inkorporerat två andra departement och dirigeras av statsrådsberedningen, bland annat därför att EU-inträdet gjort de flesta frågor internationella. Men man kan inte sätta gott omdöme som krav för en placering eftersom brist på sådant visar sig först när det gått galet.

Själv har jag under mina många UD-år haft flera utomordentliga medarbetare, tyvärr också några som varit omöjliga och som beordrats på mig av hemmachefer som måste ge brödföda åt alla man tagit in. Motsträvigt och ovilligt har besvikna och olämpliga personer kommenderats till påfrestande, rentav krigsdrabbade länder i Afrika och Asien. På UD har man ofta dunkla begrepp om vilka arbetsuppgifter som möter i Kongo eller Jemen. Klagar man på någon svarar emellertid UD prompt att det är chefens ansvar att motivera och handleda personal han inte velat ha och inte litar på. I stället för att yngre tjänstemän hjälper chefen att lösa svåra arbetsuppgifter skall chefen lägga ner sin tid på att hjälpa de yngre att lösa lätta.

Det finns inspektörer som i glesa intervaller granskar utlandsmyndigheterna, däremot granskas inte de hemmachefer och politiker som ställer till det genom att placera folk på poster de inte klarar av. Problemet har förvärrats av att politiker som gjort sig omöjliga hemma utnämns till ambassadörer ehuru de aldrig haft någon utlandspost och därför inte ens kan handgreppen. Och det är dumt: En försvarsminister behöver inte nödvändigtvis ha gjort lumpen men för en ÖB är det faktiskt rätt nyttigt att veta vad som är fram och bak på en kanon.

Som vanligt jagas nu syndabockar men ingen granskar personalpolitiken som är, som någon sa, värre än nånsin men det har den ju alltid varit. Finns det en klantskalle på ett företag lyfts han bort med eller utan fallskärm, men finns det en på ambassaden i Yttre Slobbovien är det ingen som bryr sig. En utlandschef drar sig för att påtala brister i medarbetarnas kompetens eller intresse, vid risk att få facket på sig eller betraktas som en gnällspik som man får skäl att flytta hem för att bereda plats åt någon man vill belöna.

Kontroll av tjänstemäns kompetens och integritet krävs också inom FN vars operationer i Kongo, Srebrenica, Rwanda, Darfur, mot aids, food-for-oil etcetera blivit fiaskon. I medlemsländerna finns ju en viss insyn i hur saker och ting sköts men FN håller sig inte med någon lokalpress som skriver artiklar om korruption, oduglighet och nepotism.

Det är alltså inte bara de högsta cheferna som skall granskas utan de som underlåter att se till att maskineriet funkar, de som skyller ifrån sig på mellanchefers påstådda brist på samarbete och motivation. Just dessa egenskaper saknar de ofta själva i förfärande grad, liksom förmågan att utnyttja den viktigaste av en statsförvaltnings resurser: Dess personal.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons