Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Avni Dervishi: EU:s orättvisa visumkrav på Balkan

Annons

27 utrikesministrar träffas i Stockholm nu i helgen. Det är hög tid att diskutera hur Europas oroshärdar kan påverka EU:s nutid och framtid. Hittills har vi sett att EU:s brist på enighet har stärkt diktaturer, förlängt konflikter och krig samt haft katastrofala följder för befolkningen i Zimbabwe, före detta Jugoslavien, Iran med mera.

EU inom sig har en hel del problem, som dock ingen vågar lyfta upp. Dit hör den nya språklagstiftningen som diskriminerar alla minoriteter i Slovakien, där minst 10 procent av landets invånare har ungerska som modersmål. Där bor också över en halv miljon romer som ofta behandlas som tredje klassens medborgare.

Grekland som trots kritik från Europarådet, och en hel del människorättsaktivister inte har tagit itu med den statliga rasismen inom bland annat polisväsendet, men också den olagligt tagna marken från chamerna (Epir), en minoritet som förvisades till Turkiet och Albanien för 80 år sedan och aldrig tilläts återvända till sina hem. EU:s brist på enighet möjliggjorde det fortsatta dödandet i före detta Jugoslavien. Alla visste att Ryssland motsatte sig alla förslag som kom från Väst för att avsluta krigen. Men även några enstaka EU-länder visade inte sitt stöd som de skulle.

USA kom till undsättning, precis så som de gjorde efter andra världskriget. Erfarenheterna från Bosnien dög inte, så EU:s oenighet fortsatte vara synlig, även för tio år sedan i samband med lidandet som folket i Kosovo utsättes för. EU var oenigt. USA agerade och avslutade kriget i Sydöstra Europa.

Efter att alla förhandlingar misslyckades, utropade Kosovos parlament självständigheten. Några få EU-länder, däribland det kommande ordförandelandet Spanien, har vägrat erkänna det nya landet trots att medlaren, Finlands Martti Ahtisaari fick välsignelsen av alla medlemsstater. Sist men långt ifrån minst får vi inte glömma det beslut som nyligen fattades om visumfrihet för endast tre Balkanländer Serbien, Montenegro och Makedonien.

I skuggan av det beslutet utför nu serbiska myndigheter i södra delen- i Preshevadalen, systematiska övergrepp på den civila minoritetsbefolkningen. Har EU reagerat? Nej, är svaret. Bosnien och Kosovo, vars befolkning led mest av krigen på Balkan får stå utanför visumfriheten.

Likaså Albanien. Har EU genom sin utrikespolitiska oenighet återigen visat prov på att vi inte kan hantera vår egen gård? Ja, är svaret. Igen. Tråkigt, men framförallt, förödande för de miljoner bosnier och albaner i Europa (för serberna i Bosnien och Kosova har serbiska pass, så de drabbas inte).

Att bokstavligen skapa getton mitt i Europa och inte ta sitt ansvar är verkligen bevis på oenighet. Det blir svårare för företag och människor att växa och utvecklas tillsammans.

Enligt det civila samhället i de tre länder som nu får stå utanför visumliberaliseringen är det offren från krigen i förna Jugoslavien som får lida. Igen. Dubbelstraffade känner de sig, vilket framgick när jag nyligen återvände därifrån.

Resultatet? En kalldusch pågår just nu i dessa EU-skapade getton, där oroligheterna redan har börjat. Vi såg vad som hände i Norra Mitrovica för bara några dagar sedan. Det lär bli mer oroligheter och visumförfalskningar.

Att förmedla demokrati i andra världsdelar i all ära. Dock man skapar större trovärdighet och framförallt större stabilitet genom att trygga sin egen gård. Som demokrat och liberal är jag självklart för ett starkt EU som arbetar för människors bästa. Men vi måste alla vara kritiska, då vår europeiska union motverkar sitt eget syfte genom att inte ge visumfrihet till de länder som drabbades hårdast av krigen.

Avni Dervishi

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons