Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bara en tredjedel till vård, skola, omsorg!

Annons

Sverige har världens högsta skatter. Här betalar en normalinkomsttagare tre av fem kronor i skatt. Men eftersom beskattningen sker i flera led är det svårt att märka hur höga de faktiskt är.

Den första skatten som dras är för de allra flesta helt osynlig. Löneskatterna (arbetsgivaravgiften) uppgår till ungefär 30 procent av bruttolönen, och betalas direkt av arbetsgivaren, men måste naturligtvis tjänas ihop av löntagaren. Det innebär att den som tjänar 100 kronor i timmen måste arbeta ihop totalt 130 kronor. Löneskatterna betalas av alla - oavsett om lönen är 12 000 eller 12 miljoner om året.

Sedan betalas ytterligare ungefär 30 kronor i kommunalskatt. Därutöver betalar drygt en miljon löntagare även statlig inkomstskatt, 20 procent ytterligare på alla inkomster över 26 000 kronor i månaden. Därefter tillkommer andra skatter som till exempel moms, fastighetsskatt och punktskatter. Totalt innebär det att en normalinkomsttagare bara får behålla 40 procent av de pengar som han eller hon arbetat ihop.

Det är alltså inte bara höginkomsttagare eller "de rika" som betalar höga skatter i Sverige. Den totala skatteintäkten i Sverige är ungefär 1 300 miljarder kronor. Av dessa tas över hälften ut direkt på arbete. Den tredje största skatten är momsen, som även den drabbar alla.

Så höga skatter i allmänhet och på arbete i synnerhet innebär naturligtvis att många har svårt att klara sin försörjning - även om de har en anställning. Därför kombineras de höga skatterna med olika typer av bidrag. Men ofta ersätter dessa bara delar av de pengar som redan betalats in i skatt. En ny rapport från Skattebetalarnas Förening visar att detta gäller även personer med förhållandevis låg inkomst.

I Västmanlands län betalar genomsnittsinkomsttagaren 82 500 kronor i skatt på arbete och får tillbaka 25 300 kronor i bidrag. Det innebär att en vanlig inkomsttagare får tillbaka i snitt 31 procent av den skatt som han eller hon betalar på sitt arbete.

På motsvarande sett ser det ut i resten av landet. Nästan alla som uppbär lön betalar mer i skatt på sitt arbete än vad de får tillbaka. Bland dem som är ensamstående med barn - en grupp med stor försörjningsbörda och som oftare än andra har svårare att arbeta heltid - betalar över 60 procent mer i skatt på sin inkomst än vad de får tillbaka. Märk väl att vi då bara räknar med löneskatter, kommunalskatt och eventuell statsskatt. Bland samboende med barn är motsvarande siffra över 80 procent och likadant ser det ut för ensamstående utan barn. Bland samboende utan barn är andelen över 90 procent.

Våra höga skatter skapar en rundgång av skatter och bidrag som tar ut varandra. De innebär att det är svårt att skapa en buffert för oförutsedda utgifter eller bostadsköp. Möjligheten att skapa en ekonomisk trygghet eller förverkliga sina drömmar är förbehållet dem med höga inkomster eller dem som blivit rika genom arv eller som prickat in sju rätt på Lotto. När den ekonomiska vinsten med arbete är liten satsar färre på studier, karriär eller entreprenörskap. Höga skatter bidrar också till mer svartjobb och fler arbetslösa. Det gör enskilda medborgare fattigare, men också hela samhället.

Så borde det inte vara. Det borde löna sig att anstränga sig extra, satsa på utbildning, arbeta extra eller ta risker genom att starta eget. Det borde också vara lönsamt att anställa. I längden tjänar vi alla på det.

Ofta hävdas att de höga skatterna behövs för att finansiera välfärden. Men detta är inte sant. Av de totala skatteintäkterna går mindre än en tredjedel till vård, skola och omsorg - resterande två tredjedelar går till annat. Genom att till exempel se över onödig byråkrati, minska antalet myndigheter och fokusera de offentliga åtagandena till kärnverksamheterna kan skatterna sänkas.

Med fler i arbete och fler som klarar sig utan bidrag som följd.

Robert Gidehag

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons