Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bara Fagersta har ökat andelen som går till äldre

Den svenska välfärden präglas av en stor gåta.

Annons
Felprioriterat. Enligt en rapport har kommunerna hållit nere stödet till äldrevården.Foto: Scanpix/TT

Många upplever att välfärds-tjänsterna ständigt får mindre resurser, trots omfattande resurs-förstärkningar de senaste två årtiondena. I en ny undersökning visar vi att förklaringen i stor utsträckning ligger i att politikerna prioriterar fel.

Under senare år har experter och forskare varit eniga: resurserna till äldreomsorgen måste öka, eftersom andelen äldre stiger snabbt. Befolkningen som är 65 år eller äldre förväntas växa med hela 41 procent fram tills 2035.

Antalet personer över 85 år kommer närmast fördubblas. Problemet är bara att politiken valt en radikalt annorlunda väg.

Mellan 2001 och 2011 har utgifterna i den genomsnittliga kommunen ökat med hela 20 procent justerat för både antal invånare och inflation. Samtidigt har äldreomsorgens andel av de totala kostnaderna minskat med 2 procent, trots att antalet äldre ökat!

I 110 av landets kommuner har politikerna valt att öka utgifterna totalt per invånare, medan utgifterna på omsorgen per äldre krympt. Dit hör Arboga, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Sura-hammar och Kungsör.

I ytterligare 85 kommuner har resurserna per äldre ökat mindre än hälften så snabbt som de generella utgifts- ökningarna. Hallsta- hammar och Västerås räknas till denna grupp.

I vår genomgång hittar vi enbart 38 kommuner där resurserna per äldre stigit i liknande eller snabbare takt som de totala utgifterna. I Västmanlands län finns bara Fagersta bland den senare gruppen.

Ett kortsiktigt kvartals-tänkande präglar välfärden. Pengarna går till de politiskt mest röststarka grupperna, inte dit de behövs mest.

Hur kan man annars förklara att så få kommuner prioriterat äldreomsorgen?

Det är viktigt att komma ihåg att summan av synliga och dolda skatter redan i dag uppgår till nära 200 000 kronor per invånare, ung som gammal. Men inte ens detta höga skattetryck garanterar god välfärd om inte pengarna används där de behövs mest.

Givetvis finns inget egenvärde i att spendera mycket, om pengarna inte används rätt. Dyra verksamheter kan ofta vara ineffektiva.

Men lika självklart finns en gräns för hur låga ersättningarna kan bli utan att det får konsekvenser för verksamheten – oavsett om driften är offentlig eller privat. Vår uppfattning är att politikerna under senare tid har utnyttjat konkurrensen inom äldreomsorgen till att pressa kostnader, snarare än att höja kvaliteten.

Hade det inte varit bättre med en mer långsiktig politik, där resurserna hade omprioriterats så att äldreomsorgens kvalitet kunnat främjas?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons