Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bättre skolresultat med mindre klasser

Annons
Klasstorlek viktig. Alf Bergström redovisar forskning om att mindre klasser ger bättre ¿skolresultat.foto: Erik G Svensson/scanpix

”Forskningen är också entydig: klasstorlek har nästan inget samband med skolresultat.” (H. Bergström, DN chefredaktör 1998).

I den svenska ekonomikommissionen 1993 föreslog professorn i nationalekonomi Assar Lindbeck ”större klasser i svenska skolor”.

I Sverige blev det som Lindbeck ville under 1990-talets nedskärningar. Den forskning som debattörerna lutar sig mot när de hävdar att mindre klasser har lite att göra med skol-¿prestationer är baserad på mycket inflytelserika forskningsöversikter (1986, 1993) skrivna av Eric Hanushek, professor, Starford, USA.

Hanusheks slutsats är att skolresurser, ¿mindre klasser eller ökade utgifter per elev knappast har betydande effekt på elevresultat.

2002 kom ny forskning av Alan Krueger, professor i nationalekonomi, Princeton, USA, och fil. dr Mikael Lindahl, Amsterdamuniversitetet, The school Need for rescources.

Först granskade Krueger och Lindahl forskningen av Hanushek. Han har lagt stor tyngd vid forskning med negativt samband klass-storlek och resultat och låg vikt vid forskning med positivt samband.

Krueger och Lindahl ger i stället alla studier samma värde/tyngd. Då blev slutsatsen att fler studier finner positiva effekter av mer skol-resurser (statistiskt säkert).

Därefter analyserades det enda storskaliga experiment, Star, som någonsin genomförts avseende klasstorlekseffekter (Tennessee, USA).

Star startade skolåret 1985/86 med 11¿600 elever från förskolan och årskurs 1–3. De och lärarna fördelades slumpmässigt inom 79 offentliga skolor till små klasser (13–17 elever), ¿medelstor klass (22–25 elever) och till medel-klass med hjälplärare. Under fyra år analyserades elevernas provresultat i läsning, ord-förståelse och matte. Resultatet blev att ele-¿ver i små klasser presterade bättre än elever ¿i normalstora klasser.

Resultatet är statistiskt säkert och effekten är särskilt tydlig för elever med minoritets- eller låg inkomstbakgrund.

Observera att det oftast är dessa grupper som har hög arbetslöshet och inte klarat gymnasiet eller grundskolan i Sverige.

Efter att ha följt Star-eleverna i fyra år placerades alla elever igen i medelstora klass ¿i årskurs 4.

Trots att experimentet avslutats visade provresultaten i årskurs 4 till och med årskurs 8 att de tidigare småklasselevernas bättre resultat fortsatte, dock nu med reducerad effekt nu då de gick i större klasser.

Slutligen undersöktes Star-eleverna vid högskoleprovdags (1998). Resultaten blev att fler av småklasseleverna skrev provet och de¿lyckades bättre på provet jämfört med övriga. Fortfarande är småklasseffekten mest positiv för minoritetsgrupper (statistiskt säkert) men även för vita elever (ej statistiskt säkert).

Star visade också att fler lärare, hjälplärare i medelstora klasser, i sig inte verkar ge positiva effekter, utan det verkar vara små klasser som har betydelse för elevers resultat.

Forskarna Krueger och Lindahl har i sin forskning bevisat:

w¿Felaktiga slutsatser i tidigare internationell forskning. Främst Hanusheks forsknings-¿översikt.

w¿Mindre skolklasser leder till bättre resultat.

w¿Positiva effekter (elevprestationer) både på kort och lång sikt i USA.

w¿Mindre skolklasser betyder mest för ele-¿ver med invandrarbakgrund.

Utbildningsutskottets Roger Haddad (FP) skriver i VLT den 14 maj 2012 att ”det finns ingen direkt koppling mellan mer resurser, fler vuxna och färre elever i ett klassrum och högre betyg”.

Folkpartiets ideologiskt negativa syn på färre elever per skolklass är både beklämmande och dystert för eleverna. FP:s aversion mot forskningsbaserad kunskap är pinsam

När folkpartisterna talar ligger sanningen och sover!

ALF BERGSTRÖM

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons