Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Behövs svenskan om 50 år?

Annons

I dag den 26 september firas den internationella språkdagen i Europa. Alla språk i unionen skall känna sig välkomna att användas, är en grundtanke i EU.

EU-språket svenska, behövs det då i framtiden? Nej, inte om man delar den vision som en högt uppsatt statlig tjänsteman upprepar i tidskriften Universitetsläraren nr 12 / 2006.

Inom naturvetenskapen är det otänkbart med svenska, menar han, men går längre än så: eftersom svenskar har blivit så bra på att skriva låtar på engelska spår han "att Nobelpriset i litteratur inom 50 år kommer att delas ut till en svensk författare för ett verk skrivet på engelska. Den som lever får se." Det är inte vem som helst som skriver detta, utan rektorn för Kungliga tekniska högskolan, ett av Sveriges största lärosäten. Så ser fler makthavare på svens-kans framtid.

Vi är många som inte alls vill dela denna dystra framtidsvision. Det finns inget ödesbundet i att engelskan tar över område efter område. Det är föreställningen att olika språk i Europa bara är något irrationellt som är grundligt fel. Språken utgör tvärtom en rikedom som varje land själv måste värdesätta. Det språk som inte värdesätts av sina användare sjunker i prestige och minskar i användning. Svenskan ligger här sämre till än andra.

Visst är engelskan praktisk och nödvändig. Men vi måste vara på vår vakt för dess ökande inflytande, där beslut avgörs på ett språk som de flesta kan otillräckligt, och har rätt att kunna otillräckligt! Engelskans dominans underminerar numera också viljan att fördjupa sig i andra språk.

Det enda som i längden kan upprätthålla svens-kans ställning i Sverige är en klok språklag, som riksdagen beslutat om skall komma, men tyvärr har svårt att formulera.

Vi är ett antal privatpersoner från olika delar av landet som under en längre tid arbetat fram ett eget förslag till en kortfattad, överskådlig språklag för Sverige, utifrån vår kunskap om andra länders fungerande språklagar. Den är inte alls riktad mot minoritetsspråk eller invandrarspråk, utan de ses tvärtom som en tillgång. Den inriktar sig enbart mot myndigheters och organisationers skyldigheter att använda svenska och den enskildes rättighet att begära och få använda det. Den skall utgöra den rättsliga basen för att svenska, och inte engelska, också i framtiden fungerar som det gemensamma, offentliga språket i Sverige. Hur många tror att svenskan skulle finnas kvar i Finland utan en snart 100-årig språklag där?

Varför skulle det inte finnas en lag om att leksaker måste säljas med svensk text? Varför uppgår svenskspråkiga långfilmer till enbart drygt 10 procent av dem som sänds i svenska tv-kanaler, engelska till 80 procent (och alla övriga språk till högst 8 procent)? Varför skall högskolor och skolor med mycket engelska inte redovisa hur man också tar ansvar för svenskans utveckling hos sina elever?

Hur den enskilde uttrycker sig skall en språklag inte alls behandla - det är då det blir löjligt. Lagens syfte är inte heller att motverka den inlåning av ord som alltid förekommer i ett levande språk. Den handlar inte alls om krav på språktest för invandrare. Varför skall man för övrigt ha test för ett språk som många svenskspråkiga allt mindre får eller vill använda i sitt jobb?

Vårt förslag till språklag finns att läsa på Nätverket Språkförsvarets hemsida, www.sprakforsvaret.se/sf/index.php?id=29, och har skickats till riksdagens kulturutskott den 7 september. Hoppas att fler deltar i debatten, som mycket handlar om vår syn på oss själva bland andra nationer.

Olle Käll

Debatt

@Vinjett med pil: Det enda som i längden kan upprätthålla svenskans ställning i Sverige är en klok språklag, som riksdagen beslutat om skall komma, men tyvärr har svårt att formulera, skriver Olle Käll, gymnasielärare i Gävle.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons