Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bemötandet kan ge respektlöshet

Just nu ropar alla på ordning i skolan. Orsaken till de dåliga resultaten i svensk skola skulle vara att det är så dålig ordning på eleverna. De kommer för sent, skolkar och är oförskämda mot sina lärare, vilket innebär att de till synes saknar respekt för skolan och dess företrädare.

Annons
Ordningsman. Utbildningsminster Jan Björklund (FP) oroar sig för att det är dålig ordning på svenska elever.

Regeringen har tillsatt en utredning – med stor erfarenhet av skolan – som skall undersöka vad som måste göras för att skapa ordning och reda i skolan. När utbildningsministern nyligen själv fick frågan om vad som kan göras direkt blev hans korta svar: ”Ordningsregler”.

Med lång erfarenhet av skolan ur olika perspektiv frågar jag mig oroligt då: ”Vet inte utbildningsministern om att det finns och alltid har funnits ordningsregler i skolan. I varje fall för eleverna.”

Tittar vi i backspegeln på efterlevnaden av skolans ordningsregler finner vi följande. Med den tidsanda som rådde även i skolan på 1940-50-talen åtlydde en överväldigande majoritet skolans regler.

Varför? Jo, risken var stor att man blev relegerad eller utkörd om man ifrågasatte eller inte lydde.

Det var inte bara en risk. Det var en realitet. Vart tog de eleverna vägen? Vad kostade de samhället senare i livet?

Många av de förslag till åtgärder för att skapa ordning och reda, som lanseras i dag handlar alltför mycket om bestraffningar av olika slag. De påminner alltför mycket om en skola där eleverna lyder men inte frågar varför.

Dagens elever finner sig inte i ett sådant skolsystem. Vilken tur! Svensk skola vill ju skapa fritt tänkande människor och som ger varje elev möjlighet att utvecklas så långt som möjligt efter sin förmåga.

Senare under 1900-talet handlade debatten mycket om demokrati i skolan. Detta ledde till kaos i många skolor.

Ingen vågade, av rädsla att inte vara demokratisk, att säga ifrån. Resultatet blev att låt-gå blev rådande.

Den starkaste tog makten. Pendeln hade slagit över. Ingen brydde sig om några ordningsregler.

Pendeln har fortsatt att röra sig fram och tillbaka i takt med att eleverna släppts in alltmer och fått visst inflytande. Ändå ställer man i skolan alltför sällan frågan:

”Varför beter sig somliga elever respektlöst?” Vad kan ligga bakom det som jag ser eller hör.

Vilka signaler sänder eleven med det som vi kallar respektlöst uppförande? Kan det bero på hur skolans medarbetare bemöter dessa elever?

Vi har en hårt arbetande lärarkår. Läraryrket är svårt och kräver mycket av sina utövare.

Med detta följer att det aldrig är fel att som lärare rannsaka sig själv. Kan det vara så att jag som lärare behöver ändra på under-visning, ordval eller bemötande.

Jag måste förstå vad eleven inte kan och börja där. Om inte eleven förstår vad läraren talar om och inte vågar fråga blir det meningslöst att infinna sig.

Eleven skolkar och slipper visa upp sin oförmåga. Får de elever som behöver stöd det stöd de faktiskt behöver?

Många rapporter tyder på att det inte är så. Har de ordningsregler som finns beslutats och sjösatts tillsammans med eleverna? Förstår de varför de finns och varför det är viktigt att de följs av alla berörda?

Grundläggande är att skapa goda relationer till eleverna. Hålla dörren till samtal öppen. Få dem att känna att jag verkligen lyssnar och försöker stötta.

Att jag är en vuxen de kan vända sig till och lita på. För att skapa detta är det givande att vid mötet med en ny grupp – innan någon incident inträffat – lägga tid på samtal om vad de vill få ut av skolan och hur vi tillsammans skall nå målen.

Ställ frågan till eleverna och du får bra svar. Läraren behöver inte tala om att det skall vara ordning och reda. Det gör eleverna!

Genomför detta i form av ett klassråd, låt en elev anteckna (yngre elever hjälper du med detta) så att det blir möjligt att gå tillbaka och läsa vad som bestämdes.

Tillsammans med eleverna skapar vi ordning och reda och höjer resultaten.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons