Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bengt Å Andersson: Utsläpp av koldioxid en svårlöst ekvation

Annons

Två europeiska länder, Sverige och Tyskland, har på sin politiska agenda att kärnkraften ska avvecklas. Samtidigt har man långt gående åtagande inom ramen för EU:s klimatmål att reducera utsläppen av växthusgasen koldioxid. Dessa mål är motstridiga och det är av intresse att veta hur problemet ser ut och hur det ska tacklas.

Under 2007 fanns i drift, i Sverige tio reaktorer med sammanlagd effekt 8 974 megawatt el (MWe), i Tyskland 17 reaktorer med sammanlagd effekt 20 470 MWe. Den producerade elenergin var för Sverige 64,3 terawattimmar och för Tyskland 133,2 terawatttimmar.

För att ersätta dessa kvantiteter av energi i ett perspektiv på 15-20 år, står endast gaseldade kraftverk till buds (kol och olja förutsätts vara det som ska ersättas genom klimatpolitiska åtgärder). Denna elproduktion genererar i genomsnitt (beroende på typ av kraftverk) cirka 0,55 kilo koldioxid per kilowattimme el eller cirka 550 000 ton per terawattimme.

För Tyskland och Sverige betyder alltså en övergång från kärnkraft till gaseldning ökade utsläpp av koldioxid med omkring 108 miljoner ton, vilket är ungefär dubbelt så mycket alla svenska utsläpp av idag.

Det som återstår att se, är hur denna ekvation ska lösas inom ramen för EU:s mål att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020.

Bengt Å Andersson

Föreningen Västeråsare för kärnkraft

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons