Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Beredskapen för IT-haveri måste bli bättre

Nyligen drabbades flera företag och myndigheter i Sverige av stora verksamhetsstörningar sedan deras IT-leverantör fått problem med hårdvaran i en datorhall. Störningarna slog ut tjänster för slutkunder, till exempel kunde en apotekskedja inte expediera e-recept under fem dagar i flera av sina butiker. Det är självklart allvarligt.

Annons
Tvärstopp. När en apotekskedja nyligen inte kunde expediera e-recept under flera dagar låg fokus för mycket på IT-leverantören, skriver Håkan Björklund.FOTO: Scanpix

Men i medierapporteringen har fokus nästan uteslutande legat på IT-leverantörens problem, inte på de drabbade organisationernas IT-haveriberedskap. Och med tanke på hur lång tid det verkar ha tagit för organisationerna att få upp tjänsterna på banan igen väcker det frågor kring innehåll och prioriteringar i beredskapsplanerna. Ur ett brett samhällsperspektiv är den frågan långt mycket viktigare än det specifika problem som har orsakat störningarna i verksamheterna.

Sverige ligger långt fram i IT-utvecklingen. Hela samhället är genomsyrat av IT-lösningar på alla nivåer, från individnivå till organisationer och infrastrukturer. Därför kan myndig-heter och företag erbjuda medborgare och kunder service och tjänster som underlättar vardagen, och effektivt styra och förbättra sina verksamheter till gagn för samhällets utveckling. För företag är IT också den kanske mest avgörande konkurrensfaktorn.

Men ett samhälle vars funktionalitet till stora delar vilar på IT är också sårbart. Oplanerade avbrott kommer alltid att ske, och fel på hårdvaran som i det nu aktuella fallet är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till IT-haverier. Det kan inte komma som en överraskning för någon företags- eller myndighetsledning som ansvarar för att deras verksamhet och nyckeltjänster ska fortgå även vid stora störningar.

Därför sätter det här avbrottet fingret på en öm punkt i den framrusande IT-utvecklingen, nämligen vilket ansvar som företag och myndigheter tar för att säkra sina IT-system och sin leveransförmåga när en oväntad och extraordinär händelse sker. Och det oavsett om de köper IT-driften eller hanterar den själv.

Kontinuitetsplanering och IT-haveriberedskap handlar om att säkra sin leveransförmåga och säkerhetsställa rutiner som gör att man snabbt kan återgå till normal verksamhet vid ett avbrott. Den planeringen måste ackompanjera alla de IT-satsningar som myndigheter och företag gör.

Ledningar bör återkommande ställa sig frågan vilka system som alltid måste fungera och tillförsäkra att de gör så. Det kan innebära nya investeringar, men det är investeringar för minskade framtida kostnader. Myndigheter har i dag inte råd att förlora anseende och förtroende på grund av långa avbrott lika lite som företag har råd att förlora intäkter och tillit i varumärke.

I slutändan är en utvecklad haveriberedskap att verkligen ta ansvar för sin verksamhet och alla som berörs av den – från kunder och medborgare till aktieägare och samhället i stort.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons