Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bertil Nordqvist: Behöver inte bli så dramatiskt med betyg

Thord Nilsson skriver att det är fel med betyg i ett modernt samhälle och att svagare elever mår sämre av att få betyg. De flesta torde hålla med.

Annons

Det är synd om dem som får dåliga betyg. Men blir det inte är mer synd om dem som efter grundskolan inte har tillfredsställande kunskaper?

De svenska barnen har under lång tid varit nästan ensamma i världen om att få betyg först efter åtta år i skolan. Matematikkunskaperna hos nyantagna teknologer har, enligt Högskoleverket, försämrats sedan början av 1990-talet. Detta ser ut att påverka examinationsfrekvensen på ingenjörsutbildningarna. Omkring 65 procent av dem som tas in på civilingenjörsutbildningarna och cirka 30 procent av dem som tas in på högskoleingenjörsutbildningarna tar examen.

I arbetslivet är det vanligt med individuell och differentierad lönesättning, en tuff form av betygssättning. Att inte i skolan få vänja sig vid betygssättning från unga år är att gå oförberedd ut i arbetslivet. Därtill lär betyg tjäna som kvitto på om kunskaperna räcker. Det gamla systemet med betyg först i åttonde klass innebär att eleverna knappast under sista året i skolan hinner reparera eventuella kunskapsbrister från de första åtta åren.

Kvaliteten på utbildningen bör grundläggas tidigt. Med betyg från 5-6 klass i grundskolan, som ges ofta, behöver det inte bli så dramatiskt med betyg.

Och framförallt kan föräldrar och lärare få tidiga och tydliga signaler om svagare elever som behöver mer hjälp. Att inte sätta in den hjälpen tidigt är att göra både individer och kunskapssamhället en otjänst.

Bertil Nordqvist

ordförande för Sveriges Ingenjörer vid ABB

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons