Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Biskop Söderberg: Kyrkan behövs i välfärden

Den offentliga debatten om välfärdens förvandling har mest handlat om vårdkoncernernas vinster. Men det handlar om mer än det.

Annons

Vård, skola och omsorg av olika slag mår bra av demokratisk styrning, transparens och medborgarengagemang. Det är där välfärden har sina rötter. Det är där den blir en ange-lägenhet för alla.

Svenska kyrkan var en drivande kraft bakom fattigvårdens, skolväsendets och sjukvårdens framväxt i vårt land. Men under 1900-talet har kyrkan låtit sig fösas från denna plats mitt i livet till en andlig och privat periferi. Det är inte där kyrkan hör hemma.

Kyrkan har alltid sett till hela människan; människan som en helhet av ande, kropp och själ. När samhällets välfärdsprojekt nu öppnas för nya aktörer är det naturligt att också kyrkan finns med. Vi har nog vant oss av vid att tänka på kyrkan i rollen som välfärdsaktör. Men den kan väckas igen. Och det görs redan på många håll i Västerås stift.

Sedan år 2000 är Svenska kyrkan en tydlig del av den ideella sektorn. Och därtill dess ojämförligt största aktör. Kyrkan har över 6 miljoner medlemmar och är närvarande i minsta socken. Kyrkan har överlag ett gott förtroende, bra lokaler, kunnig personal och ett ärende som är direkt relaterat till med-människans väl. Men kanske är det framförallt som folkrörelse kyrkan har en plats i det som ofta kallas den sociala ekonomin eller tredje sektorn. Kyrkan har potential att rymma ett medborgarengagemang där hjärta och flitiga händer talar starkare än pengar.

I dagarna arrangerar Västerås stift en konferens om kyrkan som välfärdsaktör på Cassels donation i Grängesberg. Dagen är en inbjudan att diskutera kyrkans roll inom ramen för ett förändrat samhällskontrakt. Nyckelorden är samverkan, påverkan, protest. Utgångspunkten är att kyrkan vill samverka med andra samhällssektorer för att skapa det goda samhället. Men det handlar också om att påverka samhällsutvecklingen mot större delaktighet för alla i en tid när ekonomin tycks exkludera allt fler. I det ligger också beredskapen att protestera när utvecklingen leder fel.

Kyrkan lever lokalt. Svenska kyrkans grundläggande enhet är dess församlingar. I varje församling bedrivs en diakoni som ser till människans väl. På några ställen ser vi nu hur detta engagemang kanaliseras mot nya verksamhetsformer och samtidigt öppnas mot samverkan med andra samhällsaktörer.

Det är en hoppingivande utveckling som just har startat. På ett ställe kan det handla om att driva sociala företag, på ett annat om att öppna förskola eller behandlingshem, på ett tredje om att driva medborgarkontor i glesbygd, på ett fjärde om att erbjuda sysselsättning för långtidssjukskrivna eller arbetslösa.

Det är i folkdjupet den gemensamma välfärden har sina rötter. I småskaliga, nära lösningar med full insyn och demokratisk styrning kan förtroendet för välfärden återupp-rättas. Västerås stift består i huvudsak av glesbygd och orter med negativ befolknings utveckling. Framtiden här handlar inte bara om tillgång till IT för alla. Det behövs en hembygdsrörelse för återerövra initiativet i sociala frågor på alla de orter där människor bor och lever. Här kan Svenska kyrkan spela en viktig roll.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons