Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Borgerlig återvändsgränd om lärlingar

Annons

I det skolutvecklingsavtal som parterna, Lärarnas Samverkansråd (Lärarförbundet, LR) och Svenska Kommunförbundet inom det offentliga skolväsendet ingick år 2000 inrättades ett råd, "Rådet för skolans måluppfyllelse". Tidigare finansminister Kjell-Olof Feldt utsågs till ordförande i rådet.

Rådet har haft till uppgift att följa, stödja och bedöma måluppfyllelsen i svensk förskola och skola.

Måluppfyllelsen har följts utifrån tre målområden: kunskap- och färdighetsmål, arbetsmiljö och sociala mål. 2004 kom rådets slutrapport. I slutrapporten ges förslag till åtgärder för en fortsatt god måluppfyllelse i förskolan och skolan.

Den borgerliga alliansen vill i ett förslag till ny gymnasie-reform slopa de individuella programmen. Rådet för skolans måluppfyllelse har i slutrapporten dragit vissa slutsatser angående de individuella programmet.

Först när eleverna går ut ifrån grundskolan år 9 ser man vilka elever som inte klarar kraven för behörighet inom gymnasiet. För att dessa elever ska få en "chans" måste gymnasiet inrätta ett program där eleverna kan få lära sig de förväntade grundkunskaper de borde ha fått under grund- skoletiden.

Rådet kallar denna kostnad för en kvalitetsbristkostnad.

I den studie Rådet gjort uppgick en snittkostnad till cirka 70000 kronor per elev.

Hänsyn bör även tas till att antalet elever på det individuella programmet är betydligt större än antal elever som går ut år 9 med ofullständiga betyg. För att få ett pris på denna bristande måluppfyllelse har Rådet ställt kostnaden för det individuella programmet mot det antal elever som går ut grundskolan med ofullständiga betyg.

Då blir den genomsnittliga kostnaden per elev runt 140000 kronor. Kostnaden inkluderar här även den grupp elever som har "mycket svaga" betyg och där- för hoppar av ett nationellt program.

Under dessa förutsättningar torde en total kvalitetsbristkostnad för hela landet kunna uppgå till i storleksordningen 1,5 miljarder kronor. Hur skulle man kunna alternativt använda dessa pengar.

Rådet har gjort en beräkning.

En snittkostnad på 140000 kronor per elev som saknar behörighet skulle i en kommun med 60 sådana elever motsvara en IV-kostnad på cirka 8 500 000 kronor, vilken i sin tur skulle motsvara ungefär 21 heltidstjänster i grundskolan.

Om denna lärarresurs kopplas direkt mot de elever som saknar behörighet innebär det tre elever per lärare.

Siffran ger en uppfattning om storleken på kvalitetsbristkostnaden i annat mått är kronor, men innebär inte att den utvisar det lämpligaste sättet att organisera verksamheten.

Rådet har haft sin utgångspunkt i åtta kommuner för sina beräkningar.

Med stöd av forskning går det att identifiera ett antal nyckelfaktorer i det fortsatta arbetet för god och ökad måluppfyllelse i förskolan och skolan.

Rådet fäster särskild uppmärksamhet vid behovet av kompetenta ledare för skolan, vikten av tillräcklig tillgång till lärare med hög kompetens, nödvändigheten av ett ökat inflytande för såväl elever som för de professionella samt behovet av en regelbunden utvärdering.

Innan ni politiker gör tvära kast i att reformera eller satsa mera, ta då grundligt reda på hur de pengar och resurser används i dag och knyt an till den forskning som finns i dag inom skolans område.

Den föreslagna lärlingsutbildningen riskerar att skapa återvändsgränder och att människor utestängs från vidare utbildning.

Som Lärarförbundet framhållit är erfarenheterna av lärlingsutbildningar i Sverige hittills varit dåliga. Eleverna är inte intresserade av att söka, och det förändrade och föränderliga arbetslivet gör också ett lärlingssystem mindre lämpligt som utbildningsform.

Det är på grundskolan man måste satsa mera. Den behöver fler utbildade lärare, satsningar på elever med utländsk bakgrund och stöd till de elever som har särskilda behov, allt för att eleverna ska kunna nå målen i årskurs nio inför gymnasiet.

Per Dahlberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons