Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Branschföreträdare: Vart tog hantverket vägen?

Annons
Viktigt hantverk. Hantverket behandlas styvmoderligt av Myndigheten för Yrkeshögskolan, menar bland andra Sveriges bagare och konditorer.foto: Per g Noren

Den senaste tiden har Yrkeshögskolan presenterat sina utbildningar i olika medier och i sin katalog. Av de över 820 utbildningarna som ansökte om tillstånd var det bara cirka 240 som blev beviljade. Utbildningarna sträcker sig över många yrken och täcker in ett stort antal branscher och det är bra. Men vart tog hantverket vägen? Var det detta som var avsikten när man startade Yrkeshögskolan? Även om syftet var att få ordning på de utbildningar som fanns för vuxna och ersätta KY-utbildningarna med något mer strukturerat, har reformen försvårat för de hantverkare som vill studera på yrkeshögskolan.

I Yrkeshögskolans utbud av yrkesutbildningar finns det inte längre någon utbildning i ett traditionellt hantverksyrke som är kopplat till behovet på arbetsmarknaden. Yrkeshögskolan tillhandahåller utbildning i ett antal ”smala yrken”. Till dessa hör bland annat pipmakare, ciselör, portföljmakare, snörmakare och bonare, för att nämna några. Problemet är att yrkena inte efterfrågas på arbetsmarknaden. Anledningen till att de finns med i Yrkeshögskolans utbud är att myndigheten ser dem som ”kulturbärande” och att man genom utbildning vill hindra dem från att dö ut.

I Yrkeshögskolans ögon finns det ett behov av att utbilda exempelvis tre handskmakare, två tunnbindare och två korgmakare per år i Stockholms län. Men det moderna hantverket kan inte vara ett Skansen för utdöende hantverksyrken. Vi inom hantverket hjälper gärna till med att bevara en del av de gamla teknikerna inom hantverksyrkena, men för att göra det måste vi också utbilda nya hantverkare – även på yrkeshögskolenivå. Generaldirektör Pia Enocsson upprepar som ett mantra att yrkeshögskolans utbildningar bidrar till tillväxten och visst gör dem det, men det gör även övriga hantverksutbildningar. Detta har tydligen undgått Myndigheten för yrkeshögskolan helt och hållet.

Yrkeshögskolan har i sin utbildningsanalys kommit fram till att det inte finns behov av några hantverkare. Hantverksyrkena bedöms i stället tillhöra kategorin som ”inte bör öka”. Ett märkligt uttalande samtidigt som byggbolagen ropar efter duktiga hantverkare. Vi inom hantverket är oroliga för att återväxten inom sektorn kommer att stoppas. Myndigheten för yrkeshögskolan fallerar totalt i sin omvärldsanalys och misslyckas med att erbjuda adekvata utbildningar. De branschanpassade hantverksutbildningar som presenteras avslås med oklara grunder. Uppenbarligen är myndigheten helt ointresserad av hantverksutbildningar och hantverkets framtid, då man så kategoriskt säger nej till dessa utbildningar.

Vi tror inte att detta var Jan Björklunds avsikt när han lanserade idén om en yrkeshögskola. Problemet är att Myndigheten för yrkeshögskolan inte har förstått att moderna hantverksutbildningar också ingår i deras uppdrag.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons