Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bristande lärarkompetens ger brister i skolresultat

Annons

Kurserna för studenterna i läs-, skriv- och matematikpedagogik är inte obligatoriska på landets lärarutbildningar. Det är anmärkningsvärt, anser debattörerna.

Foto: Arkiv/Pressens Bild

Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet, skriver den 5 januari om skolsystemets brist på forskaranknytning. Svagheterna finns på alla nivåer. Trots att utbildning är samhällets största verksamhet är statens satsning på forskning inom området lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet mycket blygsam.

Stora brister kan också konstateras inom grundutbildningen för förskollärare, grundskolelärare och fritidspedagoger. Före jul kom resultatet av en Sifoundersökning bland lärarstudenter vilka blev färdiga lärare i december.

Bland lärarstudenterna konstaterades att endast 29 procent anser sig ha fått tillräckliga kunskaper för att förverkliga skolans mål. 42 procent anser att de har fått goda ämneskunskaper och 34 procent anser sig ha fått tillräckliga färdigheter att genomföra undervisning. Endast 16 procent av studenterna anser att de har fått det antal praktikveckor som föreskrivs i utbildningen. 25 procent av dem som ska arbeta med läs- och skrivinlärning anser sig inte ha fått utbildning i detta.

Det är anmärkningsvärt att kurser för studenterna i läs-, skriv- och matematikpedagogik inte är obligatoriska.

Lärarhögskolan i Stockholm har nu planer på att göra dessa kurser obligatoriska men hur blir det på andra lärarhögskolor i landet? Det här borde vara en akut fråga för den nye skolministern att ta itu med! Hans oro över försämrad läsförståelse bland våra elever kräver också insatser, men först och främst måste grundutbildningen ha hög kvalitet. Det kan ju vara så att en felaktig inlärningsteknik kan bädda för svårigheter att utveckla språket.

Eva-Lis Preisz skriver att endast tre kommuner i Västmanlands län har forskarutbildade lärare. För Västerås del vet vi att man inte lyckats anställa några nya lektorer på våra gymnasieskolor. Därför skrev vi för drygt ett år sedan en motion om att utveckla samarbetet med högskolan genom att "leasa" lektorer därifrån.

Förebild finns i Växjö där man lyckats mycket bra med detta. Motionen bifölls i kommunfullmäktige i våras men ännu har inget hänt i frågan.

Vi ville också i motionen att gymnasielärarna skulle få kompetensutveckling på högskolan.

För Västerås del har dock ett gott initiativ tagits genom ett beslut i barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden hösten 2004 om ett strukturerat samarbete med Mälardalens högskola när det gäller skolforskning.

Kristdemokraterna och moderaterna har i Västmanlands kommunförbunds styrelse, före jul, tagit initiativ till ett beslut där uppdrag nu givits till skolansvarig att arbeta för att övriga kommuner i länet också kan bli delaktiga i samarbetet med högskolan i skolforskningsfrågor.

Detta är tyvärr inget nytt problem, då det noterats i fackpress att erfarna lärare har fått en ökad arbetsbörda genom att man behövt handleda sina yngre kollegor. Hur tacklar man detta

problem i Västerås stad? Problemet är givetvis så mycket större när den som undervisar saknar pedagogisk eller ämnesmässig utbildning eller både och. På grund av ämnets vidd anser vi att ansvaret ligger på både beställar- och utförarpolitiker.

Elisabet Fridén, kd, oppositionsråd

Arne Nordberg, kd, ledamot av utbildningsnämnden

Solveig Nygren, kd, ledamot av barn- och ungdomsnämnden

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons