Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Buller ett stort problem

Annons
Och hör se’n! Både arbetsgivare och fack är alldeles för dåliga på att uppmärksamma hur anställda hör på jobbet, skriver Sven-Ingvar Oskarsson och Marion Annilén. foto: scanpix

I artikeln Högt ljud i skolan skriver VLT om ett lovvärt försök på Skiljeboskolan att få det tystare i klassrum och korridorer. Vi från Hörselskadades förening i Västerås vill verkligen ge en eloge till lärare och skyddsombud på skolan som tagit tag i saken och insett att detta är en arbetsmiljöfråga av första rang. Tummen upp för ert arbete!

Hörmiljön är ett eftersatt område inom arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivare och fack kan lägga ner mycket arbete på att se till att den fysiska ergonomin är precis rätt när det gäller stolar, bänkar dataterminaler med mera. Den anställde kan även uppmuntras att ägna sig åt friskvård.

När det gäller hörsel ligger fokus på skadligt buller som i förlängningen kan leda till hörselskador. Skyddsombuden har blivit bättre på att övervaka att hörselskydd används, och det är positivt. Men både arbetsgivare och fack är alldeles för dåliga på att uppmärksamma hur anställda hör på jobbet.

Tre av fyra jobbar på arbetsplatser där det förekommer skyddsronder. Ändå är det bara 22 procent som uppger att dessa skydds-ronder regelbundet tar reda på hur de hör på jobbet, till exempel i telefon, på möten, i utbildningar med mera. Hela 44 procent uppger att hörmiljön aldrig uppmärksammas på skyddsronderna.

Trots att de riktigt bullriga arbetsplatserna har blivit färre och användandet av hörselskydd blivit bättre blir landets hörselskadade fler och allt yngre. Vi står inför ett folkhälsoproblem. Lägg därtill andra problem med hälsan som orsakas av ett ljud som stör och nöter på oss under lång tid. Ljudet påverkar inte bara hörseln.

I dag jobbar en av fyra arbetstagare i miljöer med samtalsstörande buller minst 25 procent av arbetstiden. Även en lätt hörselnedsättning kan skapa stora kommunikationsproblem i sådana miljöer. För en elev i samma situation är det ännu värre eftersom denne, förutom att försöka uppfatta vad som sägs i en studiesituation, dessutom ska försöka lägga det på minnet. Forskning visar att måste man anstränga sig för att höra är det mycket svårt eller omöjligt att samtidigt också försöka lägga det på minnet.

Från skolans värld har HRF konstaterat att en av tre hörselskadade, kvinnliga lärare med förtidspension uppger att deras hörselnedsättning har bidragit till att de blivit förtidspensionerade. Men hörselnedsättning anges trots detta nästan aldrig som orsak vid sjukskrivningar och förtidspension. Det som syns är i stället de sekundära hälsoproblemen, som uppstår som en följd av en dålig hörselsituation, till exempel stress, kroppsvärk med mera.

Vi hoppas att lärarna med sin öppna attityd i den här frågan ska få sina efterföljare bland kontorslandskapen, restaurangerna och andra arbetsplatser där personalen hukar under kakofonien i deras arbetsmiljö.

Sven-Ingvar Oskarsson

ordförande

Marion Annilén

vice ordförande

Hörselskadades förening i Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons