Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Celiakiförbundet: Var femte västeråsare tål inte sin mat

Annons
Inte för alla. En femtedel av befolkningen tål inte mat som innehåller gluten, laktos, mjölk eller soja, enligt nya rön. Det är ett snabbt växande samhällsproblem som det till stor del saknas kunskap om, skriver debattörerna. foto: scanpix

En femtedel av befolkningen tål inte mat som innehåller gluten, laktos, mjölk eller soja, enligt nya rön. Det är ett snabbt växande samhällsproblem som det till stor del saknas kunskap om. Staten behöver investera i mer forskning och riksdagen behöver utreda hur ett nationellt kostersättningsprogram skulle kunna se ut.

Men det största arbetet behöver kommunen och landstinget göra. Västmanlands offentliga och privata kök behöver stå bättre rustade, folkhälsostrategier behöver uppdateras och vården behöver bli bättre på att ställa diagnoser i rätt tid.

En av fem riskerar att inte kunna prestera på jobbet och i skolan. Många känner sig orkeslösa på fritiden. Unga drabbas allra hårdast. Barn går varje dag hem med ont i magen, många gånger inte själva medvetna om varför de mår dåligt. Alltför ofta möts unga dessutom av oförstående vuxna, även i hemmet av sina föräldrar. De som inte tål gluten och har den autoimmuna sjukdomen celiaki kan få vänta i tio år på rätt diagnos. Många föräldrar vet alltså inte vad deras barn lider av. Följden blir att unga människor förvandlas från friska till sjuka, från produktiva till improduktiva medborgare med fördyrande följdsjukdomar.

Forskning visar att hela 14 procent av befolkningen är laktosintolerant, en kraftig ökning på bara några år, och samtidigt drabbas allt fler av celiaki. Lägg därtill det ökade antalet mjölk- och sojaallergiker så beräknas totalt 20 procent vara drabbade. Detta är ett växande samhällsproblem som är i behov av effektivare verktyg för diagnostisering och behandling. Endast 17 procent av dem med celiaki beräknas ha fått en diagnos och det borde ligga i det samhällsekonomiska intresset att minska tiden fram till ställd diagnos.

Såväl läkare som dietister och skolpersonal med ansvar för elevhälsa behöver därför få adekvat utbildning för att fler drabbade ska ges hjälp till ett värdigt och aktivt liv. Kommun och landsting behöver också stötta forskning för att vi ska kunna ta fler steg framåt.

Framför allt krävs ökad tillgänglighet. Intresset för mat har aldrig varit större, men en stor grupp människor blir sjuka av att äta den mat som tillagas. Enligt den nya skollagen från den 1 juli garanteras till och med alla elever näringsrik mat. Kommunen borde därför ta ett ökat ansvar för policyer och rutiner för att ge alla mat som de tål och mår bra av.

Många gånger ges allergiker och intoleranta fel kost eller mat med sämre näringsvärde och kvalitet. Därför måste skolan ta ansvar för att servera näringsrik kost som alla, oavsett intolerans eller allergi, kan äta.

Det är mot bakgrund av detta, att var femte västeråsare inte tål sin mat, som vi i dag träffar politiska företrädare från Västmanlands län, och framför våra förslag på hur vi gemensamt möter och bekämpar ett av våra snabbast växande samhällsproblem. Vi vill att Västerås och Västmanland ska ligga i framkant vad gäller smarta folkhälsoinvesteringar som gör maten tillgänglig för alla.

För människor som mår bra är oftast mer produktiva – i skolan, på jobbet och på fritiden. På köpet slipper vi många och kostsamma följdsjukdomar, vilket hela samhället tjänar på. Det är nu politikernas ansvar att göra bra mat för alla till verklighet för västmanlänningarna.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons