Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Citybanan behövs

Annons

Regeringen uppdrog i början av november åt Hans Rode, Vägverkets tidigare regionchef i Stockholm, att förutsättningslöst pröva alternativa lösningar till Citybanan. I morgon presenterar Rode resultatet av utredningen.

Sedan 1990 har omfattande investeringar gjorts i järnvägs-nätet i Sverige. Runt Mälaren har Mälarbanan och Svealands-banan fått helt nya spår och delvis ny sträckning. Genom nya Årstabron och Grödingebanan har utfarten från Stockholm mot söder hög standard och god kapacitet. Norrut har järnvägen byggts ut mot Arlanda. Från Uppsala pågår utbyggnad mot Gävle.

Men investeringarnas fulla värde uppnås först om den korta sträckan mellan Stockholms Central och Stockholms södra station också får samma standard och kapacitet som resten av järnvägarna runt Stockholm.

Järnvägen betyder oerhört mycket för utvecklingen i Mälarregionen och omgivande regioner. Orter inom en till två timmars tågresa från Stockholm är i dag attraktiva att bo i för personer som arbetar i Stockholm. Restiden från Strängnäs till Stockholms centrala delar är obetydligt längre än från många av Stockholms förorter. Det är en utveckling som gynnar både Stockholm och omgivande delar av regionen.

Denna utveckling är beroende av att regeringen ger järnvägen de förutsättningar att ta hand om den ökande trafiken som det förbättrade järnvägsnätet i regionen kräver. Spårkapaciteten genom Stockholm måste förstärkas. I dag trafikerar 550 tåg per dygn sträckan mellan Stockholms Central och Stockholms södra station. Under större delen av dygnet är det full beläggning och minsta problem leder till förseningar.

1988 lanserade SJ ett förslag till nya spår genom Stockholm. Bland förslagen fanns både fler spår längs de nuvarande två spåren från Stockholms södra station över Riddarfjärden mot Stockholms Central, och en helt ny sträckning i en lång tunnel från Årsta till Tomteboda.

En högljudd opinion mot förslagen med nya spår längs de nuvarande spåren från Södermalm till Centralen ledde till att den dåvarande regeringen sa nej till ytspårslösningen. Banverket inriktade sig därför helt på den långa tunneln. 2003 presenterade Banverket det förslag som nu benämns Citybanan. Förslaget fick starkt stöd från näringslivet och flertalet politiska instanser både i Stockholm och i regionen.

I maj 2006 kom företrädare för Banverket, Stockholms läns landsting och Stockholms stad överens om ett genomförande-avtal. Avtalet innebär att Banverket är huvudfinansiär och ansvarar för planering, projektering, byggnation av hela Citybanan och stationerna. Landstinget och staden är delfinansiärer av stationerna. Den totala kostnaden för Citybanan beräknas till 13,7 miljarder kronor (prisnivå 2005-2006). Trafiken beräknas kunna starta 2013-2016, och innebär naturligtvis en stark förbättring av kapaciteten.

För pendeltågstrafiken blir det en omedelbar förbättring genom att den nya sträckningen och de två nya stationerna helt reserveras för pendeltågen. Tidtabellen för pendeltågen kan då helt anpassas till pendlarnas behov.

När Hans Rode lämnat sitt underlag krävs ett snabbt beslut. Citybanan är det enda alternativ som på lång sikt kan lösa kapacitetsproblemen för tågtrafiken genom Stockholm.

Utan Citybanan (eller motsvarande kapacitetsökning) kan varken fjärr-, regional- eller pendeltågstrafiken utvecklas. Genomförda och planerade förstärkningar av järnvägens kapacitet norr, väster och söder om Stockholm blir därför meningslösa eller underutnyttjade.

Det vore ett slag inte bara mot Stockholm, utan mot hela Mälarregionen.

@Byline - endast namn:Peter Egardt

Merit Israelsson

Lars Erichs

Anders Franck

@Vinjett med pil:Citybanan är det enda alternativ som på lång sikt kan lösa kapacitetsproblemen för tåg-trafiken genom Stockholm. skriver Peter Egardt, Stockholms Handelskammare, Merit Israelsson, Handelskammaren Mälardalen, Lars Erichs, Östsvenska Handelskammaren och Anders Franck, Mellansvenska Handelskammaren.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons