Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Clas Lundberg: Gör som i Japan så går tågen som de ska

Annons

Artikeln av Richard Appelbom på VLT:s ledarsida den 13 juni dömer ut järnvägen som framtidens trafikmedel och ifrågasätter tekniken med rälsburna fordon. Jag håller med om att det är svårt att förstå allt strul och förseningar som så ofta drabbar oss tålmodiga SJ-resenärer. Framförallt som detta trafiksystem borde vara mer än välbeprövad efter 150 år i daglig service.

Trots alla problem så är det nästan självklart att man skall satsa på tåg. Det är alltför många fördelar med detta trafiksystem för att man inte skall göra det: kapacitet, säkerhet, miljömässigt och snabbhet.

Nu är det inte tekniken som det är fel på, utan orsakerna till dagens problem kan främst hänföras till

gigantiska systemfel som genomfördes för knappa 20 år sedan. I sann nyliberalisk anda, som Appelbom så ihärdigt torgför på ledarsidan, avreglerades det svenska järnvägsnätet i slutet av 1980-talet. SJ skulle bli vinstgivande och utsättas för konkurrens.

Den nära kopplingen mellan SJ och svensk järnvägsindustri skulle brytas och inhemsk tillverkning skulle inte vara en fördel vid kommande upphandlingar. Banverket bröts ut ur SJ och flyttades till Borlänge och skulle konkurrera om investeringsmedel med det mycket lobbyeffektiva Vägverket.

Alla dessa åtgärder ledde till att järnvägen utarmades och underhållet eftersattes. Banverket har tvingats investera i banor som prioriteras av politiska skäl istället för trafikmässiga skäl. Den unika samlade tekniska kompetens som fanns inom SJ:s maskin- och banavdelningar samt svensk järnvägsindustri ruinerades på bara ett decennium. Under 1980-talet var svensk järnvägsteknik världsledande. Detta avspeglades på enorma exportframgångar. I dag exporteras bara delsystem, som drivutrustningar, ifrån Sverige.

Om man tittar på järnvägsteknikens ledande nation, Japan, så har man där valt en helt annan väg. Där svarar järnvägen för merparten av all transport- och godstrafik inom landet. Tågen går exakt på minuten och tidtabellerna hålls ovillkorligen. Den japanska järnvägen investerar årligen åtskilliga miljarder dollar

i underhåll och nyinvesteringar i rullande materiel. Alla beställningar görs från japanska tillverkare som har ett intimt samarbete med den statliga trafikmyndigheten.

Man vågar knappt tänka tanken vad som skulle hända i Japan om de japanska politikerna skulle få en släng av nyliberalisk ideologi och börja avreglera den nationella järnvägen… Fullständigt kaos är ett milt ord i sammanhanget.

Clas Lundberg

Västerås

Svar:

Först ett klargörande:

Signerade artiklar på VLT:s ledarsida uttrycker inte tidningens ståndpunkt. VLT:s åsikter återfinns i de osignerade ledarna.

Poängen med min artikel var att efter allt tågstrul finns skäl att ställa också besvärliga frågor om järnvägens framtid. Men dessa funderingar räckte för att få Clas Lundberg i affekt, och han är snabb med svepande tillmälen som "nyliberalisk".

Själv har Clas Lundberg alla svaren. SJ borde som förr ha monopol, sköta banorna och alltid beställa av svenska tillverkare. Då skulle det bli lika bra som i Japan.

Men den svenska tågtrafiken hade problem och missnöjda passagerare också under monopolets tid. Det talar för att järnvägens alla problem inte skulle lösas med att återgå till den gamla ordningen.

Richard Appelbom

ledarskribent

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons