Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Då klipper Lex Uggla till

Annons

Olle Wärmlöf fäster i ett debattinlägg den 11 oktober uppmärksamheten på Lex Uggla, ett av de mer bisarra uttrycken för den svenska byråkratins konfiskatoriska skattepolitik. Med de förutsättningar som gäller för svenska småföretag föreställer jag mig att problemet kanske inte drabbar så värst många, men det förändrar inget, det är ju alltid en enskild som drabbas. Någon kan ju kanske tycka att lagen inte drabbar någon fattig, men den som drabbas blir fattig. Det finns emellertid också en annan sida av samma problem, nämligen svårigheten att bygga upp just det riskbärande internkapital, som Lex Uggla uppenbart är avsedd att förhindra.

Lånade pengar behövs självfallet, men lån kostar dyra räntor och skall amorteras. Dessutom är långivaren rimligt nog intresserad av att säkra sina fordringar, vilket ställer krav på borgen och annan säkerhet även från källor utanför företaget. Behoven av extern finansiering minskar om företaget internt kan bygga upp ett egenfinansierat kapital. Villkoren för detta måste därför radikalt förbättras och förenklas. Detta kan inte bereda oöverstigliga svårigheter.

Extern finansiering är dessutom ofta förenat med krav på hur pengarna används. Man måste alltid räkna med önskan från långivaren att få åtminstone visst inflytande över hur pengarna brukas. Det är inte alltid så lätt att freda affärsidén inför sådana propåer.

Internt uppbyggt riskkapital skapar dessutom förtroende för företaget hos långivare, kunder, leverantörer. Goodwill helt enkelt. Bra att ha men svårt att bygga upp.

För det flesta entreprenörer blir det dess-utom förr eller senare aktuellt att säkra företagets fortlevnad. Även i det sammanhanget är det internt uppbyggda riskkapitalet en viktig tillgång för att göra företaget attraktivt på marknaden.

Många entreprenörer upplever det som ett stort problem att säkra företagets fortlevnad den dag när ägaren anser sig ha gjort sitt. Barnen har upplevt hur föräldrarna kämpat med sitt företag med stora ekonomiska uppoffringar för hela familjen. Sådan är företagsamhet. Därför tvekar ofta nästa generation inför att ta över även framgångsrika företag. De väljer om möjligt i stället att arbeta åt andra med den betydligt större trygghet detta innebär.

Återstår då att överlåta företaget, det vill säga sälja. Men det är inte så lätt. Finan- siärer står inte i kö för att köpa företag vars affärsidé kanske är totalt främmande för dem, företag belastade med skulder, externa åtaganden, inlåsta tillgångar och så vidare, listan är lång. Och så när/om företaget ger en smula mer vinst än vad som är politiskt korrekt, ja då klipper alltså Lex Uggla till. Gösta Hellbeck

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons