Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Daléus fantastiska framtid

Replik
Efter att ha läst Greenpeace-rapporten är jag långt ifrån övertygad om att lösningen är lika enkel som Daléus antyder, skriver Magnus Sjöström, Västerås.

Annons

Lennart Daléus redovisar den 15 januari en del av de simuleringsresultat som finns i en ny rapport från Greenpeace och argumenterar för att det går att minska koldioxidutsläppen kraftfullt samtidigt som kärnkraften avvecklas -utan att ekonomin drabbas-. Detta låter ju utmärkt! Men efter att ha läst rapporten är jag långt ifrån övertygad om att lösningen är lika enkel som Daléus antyder.

Simuleringar med modeller är ett viktigt instrument för att till exempel kunna analysera hur förändringar av skatter påverkar ekonomin. Vid simuleringar skapas ett så kallat referensscenario som utgångspunkt. Detta behöver inte vara en perfekt prognos av framtiden men skall så klart spegla en rimlig utvecklingsbana. Därefter simuleras ett antal scenarier där till exempel skatter (priser) justeras. Slutligen jämförs utfallet från det simulerade scenariot, i Greenpeace rapport kallat nordiskt energiscenario, med referensscenariot och skillnaden mellan dessa ger ett mått på effekten av att till exempel ändra en skatt eller minska produktionen av el.

Enligt rapporten antas elektriska apparater minska sin elförbrukning med nästan hälften i det nordiska energiscenariot. Det framgår dock inte riktigt vad som driver fram den här utvecklingen. Om den antas följa av en allmän och redan påbörjad utveckling av elektriska apparater borde ju denna utveckling även gälla i referensscenariot.

Om utvecklingen är en konsekvens av kraftigt höjda elpriser, till exempel via ökade skatter eller minskat utbud i syfte att minska elförbrukning, har jag svårt att se att ekonomin inte drabbas. Daléus påstår visserligen att -industrier som tror att de gjort all de kan för att skära ner sin energiförbrukning kan fortfarande minska den med i genomsnitt 50 procent. - Det går säkert att minska energiförbrukningen betydligt men detta sker ju inte genom att bara trycka på några knappar och vrida på några rattar, utan genom strukturomvandling och investeringar, som lokalt kan innebära att industrier försvinner.

Enligt det nordiska energiscenariot kommer vindkraften att få en framträdande roll 2030 och svara för 30 procent av den nordiska elproduktionen. Detta innebär en massiv utbyggnad av vindkraften och det är ju en gång för alla så att en resurs alltid har en alternativ användning. Omfattande investeringar inom vindkraft tränger undan andra investeringar eller konsumtion och detta är speciellt viktigt att uppmärksamma om vindkraften ersätter fungerande elproduktion som kärnkraft.

Vidare innebär det nordiska energiscenariot att eluppvärmningen skall minska kraftigt samtidigt som en betydande mängd el skall användas i transportsektorn. Sammantaget är det alltså omfattande förändringar som skall till och dessa har rimligen effekt på andra sektorer än energisektorn men detta framgår inte alls av rapporten.

Det råder väl dock inte längre något större tvivel om att ekonomin gradvis måste ställas om mot en minskad användning av fossila bränslen om vi vill förhindra en omfattande klimatförändring. Denna omställning innebär att både företag och individer måste ändra beteenden och att stora investeringar måste göras. Vad jag kan bedöma är varken politiker eller allmänhet betjänt av att dessa förändringar framställs som om vi inte behöver göra några val alls. Om stora energieffektiviseringar är så lätta att åstadkomma som Daléus antyder kommer de att ske utan politikers inblandning.

Magnus Sjöström

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons