Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De funktionshindrade är statens ansvar

Annons

Börje 57 år bor i ett kommunalt gruppboende. Han har flera handikapp sedan födseln, svår epilepsi, rörelseförmågan är nedsatt, liksom hans möjligheter att göra sig förstådd. Under dygnets 24 timmar behöver han hjälp med det mesta. Omvårdnaden som Börje får kostar cirka 1,7 miljoner kronor per år för hemkommunen.

Under senare år har kommunerna satsat allt mer på de funktionshindrade. Börje är en av många funktionshindrade som är starkt beroende av samhället. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet menar att LSS är en viktig och angelägen lag som ger de funktionshindrade samma rätt som alla andra att leva ett värdigt liv. Så måste det vara oberoende av om man bor i en fattig eller rik kommun.

LSS är en rättighetslag, vilket innebär att denna service alltid prioriteras framför annan service till kommunmedborgare. Det är en självklarhet för kommunerna att se till att de funktionshindrade får stöd och service.

Kommunerna satsar stora resurser på funktionshindrade, men dessvärre kan de inte alltid nå målen i LSS. Här är finansieringen det stora hindret. I samband med beslutet om handikappreformen blev den kraftigt underfinansierad. Mellan 1997 och 2003 steg kommunernas kostnader för stöd till funktionshindrade med 115 procent. 1997 var kommunernas totala kostnad för handikappomsorgen 17,6 miljarder kronor, 2003 var den nästan 38 miljarder kronor. LSS stod för drygt 31 miljarder kronor.

Till detta kommer att kostnadsskillnaderna mellan kommunerna är stora. Olika många funktionshindrade bor i våra 290 kommuner. Statens lösning är att införa ett inomkommunalt utjämningssystem, det vill säga att kommunerna ska skicka pengar till varandra. Detta tillför inte några nya pengar som behövs till reformen.

Det nya systemet ger helt orimliga ekonomiska konsekvenser för kommunerna, där kostnaderna svänger våldsamt från år till år. Karlstads kommun betalar i år 3,8 miljoner i avgift till systemet och 17,4 miljoner nästa år.

Eskilstuna betalar i år 3,4 miljoner och nästa år skjuter avgiften i höjden till 12 miljoner. Trollhättan betalar 0 kronor till systemet i år och ska för nästa år betala 11,9 miljoner. Denna ryckighet i systemet innebär att verksamheten för funktionshindrade blir svårplanerad.

Men det får också allvarliga konsekvenser för annan verksamhet, som barn- och äldreomsorg samt skolan, som snabbt får anpassa sig till nya ekonomiska villkor när kommunerna inte ges någon framförhållning i planeringsförutsättningarna. Det blir något av ett ständigt Svarte Petterspel som drabbar all kommunal verksamhet negativt och i längden också de funktionshindrade.

Vi menar att en statlig finansiering skapar bättre förutsättningar för kommunerna att tillgodose de funktionshindrades behov samtidigt som finansieringsansvaret säkerställs och den kommunala demokratin värnas.

Den enskilde funktionshindrades rätt att leva ett värdigt liv är en självklarhet.

Det viktigaste är att Börjes hemkommun kan tillgodose hans behov av vård och stöd. Därför kräver Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet att för en rättighet som ska gälla lika i hela landet är det självklart att den ska finansieras med den nationella skattebasen - statsskatten.

Svenska Kommunförbundets beredningsutskott

Ilmar Reepalu (s)

Lena Ludvigsson-Olafsen (s)

Åke Hillman (s)

Tommy Hamberg (v)

Anders Knape (m)

Lennart Gabrielsson (fp)

Stig Davidson (c)

Landstingsförbundets arbetsutskott

Lars Isaksson (s)

Ingrid Lennerwald (s)

Nina Fållbäck Svensson (v)

Henrik Hammar (m)

Birgitta Rydberg (fp)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons