Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Delaktighet ger högre valdeltagande

Annons

EU-frågorna tycks stå högst upp på stegen bland det som den vanlige väljaren inte känner sig kunna påverka.

Foto: TONY PERSSON

Vart tog eftervalsdebatten vägen? Frågan är befogad. Vi socialdemokrater är självklart besvikna över valutgången. Vi uppnådde inte ett enda av våra mål men det tjänar ingenting till att klä sig i säck och aska. Valrörelsen och dess utfall skall utvärderas på ett konstruktivt sätt. Socialdemokratin måste gå vidare och hitta former för Europafrågorna.

Våra målsättningar var betydligt högre än det utfall som visade sig på valdagen. Jag tror ändå att det är svårt att jämföra utslaget i EU-valet med de allmänna valen. Vi gjorde ett valresultat 1999 på 26 procent och noterade 24,6 procent i årets val. Vi hade hoppats på ett resultat runt 35 procent. Jag tror att det finns en skillnad inom den socialdemokratiska valmanskåren i synen på takten i Europapolitiken till skillnad från den inrikespolitiska.

Detta har hittills inte påverkat val av parti i de allmänna valen. EU-frågorna tycks stå högst upp på stegen bland det som den vanlige väljaren inte känner sig kunna påverka.

I det perspektivet är valdeltagandets låga nivå lättare att förstå. Då spelar förmodligen frågan om vem som står var på en lista eller hur negativ, alternativt positiv, man är till EU som fenomen, mindre roll. Det finns de som uppenbarligen vill få frågan dit hän men det mesta talar för att frågan är djupare än så. I slutändan riskerar legitimiteten för de beslut som ligger i Europaparlamentet att undermineras.

Den viktigaste slutsatsen är förmodligen att, som man ropar får man svar. Tonar vi ner Europadebatten och dess betydelse under en mandatperiod, så ska vi inte tro att det på tre veckor i en valrörelse går att förändra. Är vi otydliga om politiken så stannar väljarna hemma. Sex tiondelar av väljarna valde att inte delta i valet. Så var det 1995, 1999 och även i år. Jag vägrar att lägga skulden på någon annan än partierna. Vi har alla ett ansvar för att lyfta EU-frågorna till en begriplig och relevant nivå, där människor känner sig delaktiga. Utöver detta gör jag följande analys;

l Valdeltagandet i Västmanland ökade marginellt men på riksnivå fortsatte kräftgången och landade på blygsamma 37,9 procent. Det är långt borta från de 80 procenten i de allmänna valen. Vi hade väl alla i de etablerade partierna en annan förhoppning. Det var ju nu som trenden skulle vändas.

l Med lågt valdeltagande ökade möjligheten för kandidater att kryssa in sig. Av de tre kandidater som lyckades med detta var två starka anhängare av fortsatt samverkan mellan EU-länderna, Åsa Westlund (s) och Maria Carlshamre (fp).

l Jag menar att EU-valet inte blev ett nej-val. Aldrig tidigare har så få s-väljare valt att kryssa en så kallad EU-kritiker. De partier som drev utträdeskravet gjorde sina sämsta EU-val någonsin. Vänsterpartiet backade i länet från 17,2 procent till 12,1 procent. Miljöpartiet backade från 9,3 procent till 5,7 för samma period. En betryggande majoritet av den svenska valmanskåren vill att Sverige ska stanna i EU.

l Nya partier måste tas på större allvar. Det nya partiet Junilistan, är inte för något EU-utträde även om SVTs vallokalsundersökning visade att en majoritet av deras väljare är det. Först i efterhand kommer partiets inre stridigheter om deras politik upp till ytan. Ansvaret för den bristfälliga granskningen delas mellan oss i de andra partierna och media. Möjligen blockerade detta parti för Sverigedemokraterna att ta ett mandat.

l Jag tror att tydlighet uppskattas av väljaren. Allmänt luddiga budskap förmår inte tränga igenom. Jag ger gärna centerpartiet ett erkännande för sitt klara budskap om ett "smalare men vassare" EU. Vi försökte lyfta in den arbetsrättsliga frågan om tjänstedirektivet i valrörelsen. Det blev en klar höger-vänster dimension mellan partierna men vi lyckades inte hålla i den frågan. Dessutom var den komplicerad, vilket inte underlättade möjligheten att kommunicera den.

l EU-val ska jämföras med EU-val och inget annat. De partier som är nöjda med sina resultat och jämför med sina riksdagssiffror, ska inte dra för stora slutsatser. Vi socialdemokrater ligger nästan 15 procent lägre än ett riksdagsval. Majoriteten av dessa gick till soffan. Det har än så länge inte betytt något i de allmänna valen, då vi senast fick 39,8 procent. Därmed inte sagt att jag inte oroas.

l Det blev inte den Reinfeldteffekt som moderaterna hade hoppats på. Språngbrädan mot regeringsmakten blev ett magplask, med en minskning från 21,5 procent till 18,7 procent i länet och endast 15,6 procent i riket. Det på 90-talet så stolta Europapartiet har helt överlåtit Europafrågorna till andra partier.

Vi socialdemokrater arbetar nu med utvärdering av valrörelsen och dess utslag. Jag ser inte att vår politik är föremål för någon större kursändring, möjligen takten. EU-politiken måste tydliggöras och hamna på den inrikespolitiska dagordningen där den hör hemma. Då känner förhoppningsvis väljarna större delaktighet och ett högre valdeltagande är möjligt.

LARS ERIKSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons