Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den svenska välfärden har förvandlats till en lågprismarknad

Annons

Kommentar till Karl Beijbom, VLT:s ledarsida 9 juli ”Alla måste ha rätt till en värdig ålderdom”.

Det fanns en tid då Sverige hade världens högsta skatter. Samtidigt hade vi också världens bästa välfärd. Det var längesedan nu.

Karl Beijbom skriver: ”I slutet av 80-talet besökte en undersköterska inom hemtjänsten fyra omsorgstagare per dag. I dag besöker en undersköterska i hemtjänsten tolv omsorgstagare per dag, och hälften av besöken är under 15 minuter.”

Detta innebär att vårdpersonalen är slimmad, att delade turer är vanliga och att systemet med "timmisar” är normaliserat.

Det var då. Sedan tog de nyliberala krafterna makten med privatiseringar, effektiviseringar, skattesänkningar och ”risk”-kapitalister. I den galenskapen står vi fortfarande och stampar.

Detta innebär att vårdpersonalen är slimmad, att delade turer är vanliga och att systemet med "timmisar” är normaliserat.

Det innebär också att dagens åldringsvård är inrutad efter systemet New Public Management, NPM, vilket är hämtat från industrin. Tanken är att effektivisera och kontrollera ända ner på minutnivå, vilket kanske är möjligt när man bygger bilar och använder robotar, men självklart inte lämpligt inom vård och omsorg.

Kvalitet kostar och det är ”en skam på Sveriges banéer”, att den svenska välfärden har förvandlats till en lågprismarknad. Det säger allt om vilken människosyn som systemet är grundat på, när vi, som alla är värda det allra bästa, har att välja mellan Dollar Store och Rusta trots att den påkostade reklamen alltid ger sken av att komma från NK eller PUB.

Lågprismarknaden är en skattkista för så kallade riskkapitalister. Tänk Bert Karlsson och ni förstår vad jag menar. Det blir varmkorv i stället för näringsriktiga måltider, men den underbetalda personalen ser till att duka fint och om de inte kroknat helt, så kanske det kan bli en tango med en tant efter kaffet.

Slutligen, ska vi ha en värdig åldringsvård till alla, krävs att man tar reda på vad det kostar inklusive allt, och sedan ser man till att få in den summan. Konstigare än så är det inte. Och eftersom vi lever i ett av världens rikaste länder, så är det oförsvarligt att det inte redan går till på det sättet.

Lena Wallin

Anmäl text- och faktafel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons