Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Desperat (s)kolpolitik

Annons

Trots en kraftig opinion emot, har socialdemokraternas låt-gå-politik kunnat föras och olika beslut fattats utan tydliga uppföljningar och med fortsatta kvalitetsbrister i skolan, exempelvis ökade tendenser till främlingsfientlighet. Beslutet att elever oavsett kunskapsnivå kan börja på gymnasiet och preliminärantas till ett program har lett till en grundskolefiering av gymnasiet. På gymnasiet kan en elev i dag läsa grundskolans ämnen under ledning av gymnasielärare - tala om resursslöseri med lärarnas kompetens. Varför togs detta beslut, var det för att man inte ville ha kvar eleverna ett år extra på grundskolan eller var det majoritetens sätt att garantera intäkter till de kommunala gymnasieskolorna? Det vore intressant om jag fick ett svar på denna fråga. Folkpartiet vill att en elev ska vara behörig när den kommer till gymnasieskolan.

Socialdemokraternas utbildningsplan innehöll många fina ord och allt för många mål som skolorna är ålagda att arbeta med. Skolan kommer aldrig att ha någon realistisk chans att arbeta med alla. Skolans pedagogiska ledare och lärarna har redan ett tydligt och tungt uppdrag beslutat av Sveriges riksdag och regering. Ytterligare uppgifter från kommunpolitiker är egentligen bara en extra pekpinne. Till slut kan vi hamna i en situation där rektorn som är verksamhetsansvarig inte längre har tid att utveckla det pedagogiska arbetet och tiden för eleverna blir lika med noll. Det är beklagligt att våra skolledare hamnar i en administrativ fälla där det pedagogiska arbetet får stå tillbaka för att hålla reda på enkäter, projekt med mera. Folkpartiet tycker att detta är en negativ utveckling där insatta resurser inte får bästa möjliga effekt. Rektor och lärarna måste kunna fokusera på det pedagogiska uppdraget.

Majoriteten driver en desperat skolpolitik i Västerås. Åtgärder vidtas i syfte att "uppnå måluppfyllelsen" - vad det konkret betyder har jag aldrig fått förklarat för mig. För det kan väl inte enbart innebära att betygsstatistiken ska bli bättre? Frågar vi oss varför det är så, hur ser det ut med närvaron, elevernas hälsa, kostvanor, arbetsmiljö? Det är sådana faktorer som jag tror påverkar och är avgörande för vilka förutsättningar eleverna har att klara sig i skolan. Vi måste ständigt fråga oss vad som finns bakom alla bokstavsbetygen, det räcker inte med att sätta ett G. Socialdemokraternas politik har dessvärre mer handlat om att fler ska ta studenten och sedan läsa på högskolan, detta är en fin tanke men utgår inte från den enskildes intressen.

I syfte att snygga till siffrorna för att öka genomströmningen i gymnasiet diskuteras nu olika typer av åtgärder - men till vilket pris får detta ske? Det finns förslag inom gymnasieskolan som går ut på att man väljer ut en viss grupp elever som har en potentiell möjlighet att klara godkänd nivå och då satsar man extra på dem, och riskerar därmed att utelämna andra elever som har ett mycket större behov av insatser. Rent teoretiskt kan en elev i dag ha noll poäng och ändå komma in på en gymnasieskola - jo, detta är fallet i den socialdemokratiska skolan.

Folkpartiet är emot allt som kan tyda på sortering, alla elever i behov av stöd ska få det. Därför vill vi att behörighet i kärnämnena åter blir ett krav för att få komma till gymnasiet, att behörigheten ska läsas in under grundskolan. För de elever som behöver stöd och har social problematik måste andra lösningar än gymnasiet vara aktuellt som är anpassade efter den enskilde elevens behov.

De styrande har hittills inte kommit med några förslag på hur gymnasieskolan ska individanpassas, hur avhoppen på gymnasiet ska minska, hur SFI-undervisningen ska effektiviseras. Det finns mycket att göra, men det verkar som om de styrande valt en förvaltande linje - utan några idéer om hur den framtida skolan i Västerås ska se ut och hur dagens problem ska lösas.

ROGER HADDAD

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons