Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är inte Danmark som är ruttet!

Annons

"Publicistklubbens främsta uppgift är att slå vakt om tryckfriheten och yttrandefriheten", så formuleras målsättningen i journalisternas förr anrika organisation. Till alldeles nyligen var Jan Guillou dess ordförande. Han borde alltså vara den förste att försvara Danmarks yttrandefrihet. Men han kommer att vara en av de sista, då 85-90 procent av svenskarna har hunnit före honom.

Denna massiva majoritet anser nämligen, enligt opinionsundersökningar i de större tidningarna, att det var rätt av Jyllands-Posten att publicera Muhammedteckningarna, men inte Guillou, inte! Hans artiklar och argumentation i Aftonbladet, på sedvanligt sätt auktoritär, bygger på att om det var judar som hade karikerats så hade det varit förbjudet. Och så påstår han att Danmark är EU:s mest främlingsfientliga land och att vi skall se publiceringen i det sammanhanget.

Men hur hemska är dessa tolv karikatyrer? Inte många svenskar vet, eftersom Jan Guillou och resten av media har svikit en grundläggande journalistisk princip, den att informera. De vägrar att publicera bilderna och idiotförklarar därmed oss alla i känd Pravda-stil. Teckningarna måste censureras då de inte passar in i mångkultursamhället, den överordnade statsideologin. Han och hans likar är rädda för att en fri svensk debatt om det som nu händer i Danmark, och den kommer aldrig att vara fri om dessa bilder undanhålls oss, skulle undergräva rådande åsiktsförtryck inom invandringspolitiken.

Jan Guillou har på känt sätt råkat ut för ännu en patologisk låsning (ibland är det kul, ibland inte). I det här fallet är det väl Palestina-engagemanget som spökar. Men nu är saken allvarligare, om inte ens yttrandefrihetens företrädares företrädare kan stå upp för den, utan istället hemfaller åt groteskt förvriden argumentation, vem skall i så fall göra det här i Sverige? Guillou ägnar ingen kraft åt att fördöma de antidemokratiska muslimska bojkotterna, våldet, upploppen, dödshoten och konspirationerna. Sällan har någon haft så rätt i efterhand som Jyllands-Posten när de med teckningarna tog strid för yttrandefriheten och mot religiösa tabun.

Jyllands-Posten valde att publicera teckningarna för att de ansåg att debattklimatet i Danmark beträffande islam var hotfullt och att det lett till självcensur. Den utlösande händelsen var en dansk barnboksförfattare som inte kunde få tag på tecknare till sin barnbok om Koranen och Muhammed, de var rädda för repressalier. Jyllands-Posten har också senare som ett svenskt exempel nämnt nedtagningen, efter muslimska påtryckningar, av en tavla på Världskulturmuseet i Göteborg.

Jag har tidigare försvarat Sverigedemokraternas grundläggande demokratiska rättigheter (VLT 17 den 6 juni). De har länge varit mycket beskurna, ofta får de inte annonsera, hyra möteslokaler eller får inte in inlägg i tidningar, inte ens då de angripits å det grövsta. De blir av med jobben, får inte vara med i fackföreningar och trakasseras regelbundet och även misshandlas av vänsterextrema ur AFA. De har i media målats upp som onda, rasistiska människor, varför de runt om i Sverige kan behandlas som lort av rektorer, fastighetsägare och journalister, trots att de representerar ett helt legitimt demokratiskt parti.

Så, det är inte Danmark som är ruttet, utan Sverige. Jag råder er att ta del av utländsk media eller gå till källan då ni känner olust över debatten, till exempel då angripna inte är närvarande eller då ordet rasist står som spön i backen eller då ni märker hur journalister använder värderande ord, fast de inte borde göra det. Se upp med propagandan!

Hans Thunström

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons