Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är inte fel att vara flitig!

Annons

Sverige har halkat efter kunskapsmässigt om man jämför med andra länder i Europa och världen. Ändå finns det några som talar för färre prov, färre betyg och - nu senast - förbud mot läxor.

Då behövs en påminnelse om att för de flesta av oss kräver bra studieresultat en hel del pluggande. När vår chans att klara välfärden stavas kunskap och åter kunskap, då duckar den socialdemokratiska regeringen. Och vänsterledaren Ohly vill förbjuda läxor.

Att vi sackar efter kunskapsmässigt beror inte på att vi är dummare än andra. Vi har för låg ambitionsnivå. Det är inte fel att vara flitig! Den socialdemokratiska politiken har successivt sänkt ambitions- och kravnivån i den svenska skolan.

I dag har svenska elever färre lektioner än elever i de flesta andra länder. Svenska elever ägnar också mindre tid åt det totala skolarbetet. Den sammanlagda tiden för lektioner, eget studiearbete och läxläsning är för en 15-åring i Sverige knappt 28 timmar per vecka.

Genomsnittet för skolarbetet i industrivärlden ligger på 34 timmar. En skillnad på sex timmar i veckan är en hel skoldag mindre varje vecka. Klart att vi ligger illa till i kunskapssamhället.

Den socialdemokratiska skolpolitiken fungerar inte längre. I läroplaner och timplaner har antalet lektioner per läsår successivt minskat. Ämnet svenska har till exempel minskat så kraftigt att en elev som gick i folkskolan läste mer svenska på sex år än dagens elever gör på nio år.

Sverige har i dag också mest skolk och störst problem med "sen ankomst" till lektionerna. Håltimmar styckar upp skoldagen och många gymnasieelever säger att håltimmarna är en frestelse till skolk. Lärarutbildningarnas kvalitet gör att många färdigutbildade lärare får sätta sig direkt på skolbänken eftersom man inte kan pedagogiken att lära barnen läsa och skriva.

Allt oftare påpekas från olika håll i samhällsdebatten vikten av en skola med bättre kunskapsresultat och färre utslagna. Folkpartiet vill höja kunskaps- och ambitionsnivån i skolan.

Undervisningstiden behöver utökas. Fler lektioner kan inrymmas på skolschemat, utan att skoldagen förlängs.

På högstadiet och gymnasiet kan detta ske genom att antalet håltimmar minskar.

På lågstadiet kan ytterligare någon lektionstimme per vecka omfördelas från fritidshemmet till den läroplansbundna undervisningen.

En stor del av ökningen av lektionstiden ska tilldelas ämnet svenska och avse en ambitionshöjning i läsning och skrivning.

Läxhjälp bör bli ett inslag på fler skolor. Elever med studiesvårigheter ska få hjälp från skolan med läxläsningen. I lågstadiet kan detta lämpligen ske inom fritidshemmets ram. Längre upp i åldrarna får det ske genom andra stödinsatser, till exempel på håltimmarna.

Lärarutbildningen måste förbättras. Lärare som ska undervisa på lågstadiet måste ha ordentlig utbildning i att lära barn läsa och skriva. Ämneslärare på högstadiet och gymnasiet ska ges en internationellt gångbar masterexamen.

Det behövs en stor satsning på speciallärare. Speciallärarna, som undervisar elever med svårigheter, har i stort sett avskaffats.

Socialdemokraterna har ansett att svaga elever "pekas ut" om det finns speciallärare.

Visst synliggör speciallärare elever med svårigheter, men till skillnad från regeringen anser folkpartiet att det är nödvändigt för att de ska få rätt stöd.

En läsa-skriva-räkna-garanti ska införas. Det innebär att alla elever som inte når målen i årskurs tre i svenska och matematik ska garanteras extra stöd och hjälp för att tidigt upptäcka elever som inte klarar målen vill folkpartiet därför införa nationella prov från årskurs tre så att de elever som är i behov av stöd kan få det.

Närvaron på lektionerna måste öka. Det är helt oacceptabelt att Sverige har mest skolk i världen. Föreslagna åtgärder är bland annat att skolk ska rapporteras direkt till föräldrarna, att skolk ska skrivas in i betygen och att skolk ska leda till indraget studiebidrag. Ordning och arbetsro behövs.

Lärarna måste få större befogenheter och ett ordningsomdöme ska införas på terminsbetygen. För många elever är ordningen i klassrummet alltför dålig för att de ska få lugn och ro att koncentrera sig.

Jag vill att det ska gå bra för Sverige och jag är övertygad om att skolan är nyckel. Därför vill jag ha en skola som verkligen ger kunskap.

Agneta Berliner

I dag har svenska elever färre lektioner än elever i de flesta andra länder. Svenska elever ägnar också mindre tid åt det totala skolarbetet, skriver Agneta Berliner, riksdagskandidat (fp) för Västmanland.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons