Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det behövs energi för att göra energi

Annons

Genom Bengt Håkansson och Kenneth Werling tar Lantmännen upp en rad viktiga frågeställningar som berör biobränslen - energifrågan - och på vilket sätt samhället utvärderar detta. Jag tror att det brister i kommunikationen och förståelsen kring följande mycket viktiga grunder.

En så kallad energianalys är ingen energianalys utan är oftast bara en fossilbränslebudget. Det är bara mängden fossilt bränsle som direkt och indirekt (det indirekta är bara delvis beaktat) förbrukats för att göra köpta insatsmedel som beaktats. Observera att det inte sker någon budgetering för fossila bränslen som direkt och indirekt används av människorna involverade i processerna.

Med andra ord, energianalysen är en partiell drivmedelsbudget. Det leder till att man drar slutsatsen att systemet genererar nettoenergi på grund av att använd fossila bränslen (bruttoenergiförbrukning) är mindre än energimängden i slutprodukten. Om möjlighet finns att allokera fossilbränsleanvändningen till biprodukter så ökar tron att systemet genererar nettoenergi. Olika metoder används för att fördela den använda energin på rötrester och annat avfall som kan användas i processen eller i jordbruket. I och med detta så lyfter man bort en stor del av fossilbränsleförbrukningen och budgeterar den på restprodukter.

Nu är det så att alla andra råvaror och aktiviteter som är nödvändiga ingredienser i receptet etanoltillverkning inte finns med i energianalysen. Dessa energiformer måste också förbrukas. Vi får ingen etanol annars - lika lite som vi får en sockerkaka bara för att vi kan värma ugnen med det bakade brödet.

Nästa steg blir att förstå att det behövs energi för att göra energi. Alla olika former av energi har sitt specifika behov av energi av olika form. En joule ved exempelvis behöver joule av formen sol, behöver joule av formen vatten, behöver joule av formen vind och så vidare. Annars blir det ingen joule organiskt material. Många joule av formen ved behövs för att göra en joule elektricitet. Traktorn behöver sina specifika ingredienser av metaller, plaster, elektronik och arbete och så vidare.

Det är viktigt, och förmodligen riktigt, som påpekas att vi bör använda restprodukter på ett för systemet förstärkande sätt. Nu är det emellertid på det viset att dessa konstruktioner/tekniska lösningar i sig genererar ett stort extra omvärldsberoende av naturresurser, varför det inte alls med någon självklarhet nödvändigtvis behöver betyda att energivinsten skulle öka.

Om inte alla olika typer av energi beaktas i en energianalys så har vi ingen möjlighet att förstå om produkten kan vara en primär energikälla och än mindre säga något om dess omvärldsberoende och miljöpåverkan.

Vi kan också se att redan då grödan är skördad på åkern är investerad mängd energi redan många gånger större än vad som bundits in i grödan. Redan här kan man göra bedömningen att varan inte lämpar sig för att använda som drivmedel om vi vill erhålla effektiva, mindre resurskrävande samt mindre miljöbelastande system. Den icke förnybara andelen av energi som åtgår är alldeles för stor.

De mesta av de ingredienser som frambringat vetekärnan är icke förnybara resurser som hämtats utanför den plats på vilken vetet odlats. Det är med andra ord en sorglig lögn som fortsätts att spridas att den energi som frambringat grödan har sitt huvudsakliga ursprung från det infallande solljuset på fältet. De skördar som vi tar idag är till största del genererade av insatta medel och de tar stora anspråk på biosfärens arbetsprocesser.

Det råder inget tvivel om att de fossila bränslena är av betydelse för samhället och jordbruket och att de måste fasas ut och till viss del ersättas av andra drivmedel på grund av sin ändlighet och på grund av att den stora användningen av dem orsakar allvarliga skador på miljön. Vi befinner oss emellertid i en situation där vi förstår att framtiden inte enbart är en fråga om brist på fossila bränslen utan att naturresurser mer generellt kommer att bli påverkade och brist kommer att uppstå på mer än fossila energier. I ett sådant läge måste utvärderingen av olika drivmedelsalternativ utvärderas med metodik som har förmåga att inkludera alla naturens arbetsprocesser som behövs.

Det är därför hög tid att se över de utvärderingsmetoder som vi använder, respektive kan använda, då vi fattar beslut om vår framtida energiförsörjning. För det handlar om människans inpassning i livsväven till gagn för både människa och natur. Det handlar om skötsel och vård av hela det ekologiska systemet och det handlar om ekonomi fast med större hänsynstagande till hela huset.

Torbjörn Rydberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons