Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det börjar lukta tidigt 90-tal

Annons

Högeralliansen blir alltmer desperat i takt med att opinionssiffrorna sjunker. Särskilt desperata är kristdemokraterna som ständigt balanserar kring fyraprocentspärren. Ett tydligt uttryck för detta är Torsten Lindströms artikel om fastighetsskatten den 22 juli.

Lindström försöker slå ett slag för högeralliansens hastigt hopsnickrade förslag kring fastighetsskatten. Konstruktionen är direkt märklig. Fastighetsskatten ska omvandlas till en kommunal avgift - lika för alla. Det innebär att förslaget kommer att gynna rika personer och rika kommuner och missgynna alla andra. Rättvisan och logiken i detta glömmer dock Lindström att förklara. Vi socialdemokrater motsätter oss detta. Låginkomsttagare ska inte behöva betala lika mycket i fastighetsskatt som höginkomsttagare. Vi vill ha ett rättvist skattesystem och har därför gjort flera justeringar av fastighetsskatten de senaste åren för att värna hushåll med låga inkomster. Det vill vi fortsätta med.

Lindström påstår vidare att högeralliansen förslag betyder mest för villaägarnas plånböcker. Möjligen i Danderyd och på Lidingö. Knappast för en vanlig LO-arbetare med en villa i Hallstahammar. Man måste dessutom räkna på alla högeralliansens förslag, inte minst de omfattande nedskärningarna i våra sociala trygghetssystem. De fyras gäng vill kraftigt försämra a-kassan, sjukersättningen och föräldraförsäkringen. Ta vidare trafikförsäkringen. Högeralliansen har kommit överens om att privatisera sjukförsäkringens kostnader för trafikskador. Resultatet blir i snitt en fördubbling av premien. Ovanpå detta läggs sedan en extra skatt som gör att dagens motortrafikanter retroaktivt tvingas betala för redan inträffade trafikolyckor.

Det som i slutändan betyder mest för villaägarna är hur räntorna utvecklar sig. Kostnaden för bolånen är en stor utgift för många hushåll. Sedan mitten av nittiotalet har vi gått från rörliga boräntor runt tio procent, till dagens nivåer på omkring tre procent. Här i Västmanland är det inte ovanligt med lån på en miljon kronor för att finansiera sitt boende. Kostnaden för ett sådant femårigt bundet bolån har, efter skatteavdrag, minskat från cirka 7 000 till omkring 2 000 per månad. Det betyder 60 000 kronor om året i minskade räntekostnader. Hur räntorna utvecklas framöver är därför av största intresse för villaägarnas plånböcker.

Till sist: 2004 var nionde året i rad med höjd ekonomisk standard för hushållen. Sedan Göran Persson tillträdde som statsminister har svenskarnas disponibla inkomst ökat med 25 procent. Så ser den socialdemokratiska regeringens facit ut. Partier som när de fått chansen levererat raserade statsfinanser och finansiell instabilitet är däremot svårare att lita på. Senast det begav sig för högeralliansen slogs Sverigerekord i räntor med 500-procentiga nivåer. Nu är man överens om att avskaffa fastighetsskatten utan att berätta var pengarna ska tas. Det är inga nålpengar det handlar om - 30 miljarder inbringar fastighetsskatten årligen till vår gemensamma kassa. Det är lika mycket som kostnaden för hela rättsväsendet eller alla barnbidrag. Sanningen är att det börjar lukta tidigt 90-tal igen. Bäva månde svenska folket!

Sven-Erik Österberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons