Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det finns en kraftig klyfta mellan bokmalar och dem som inte läser

Annons
Sagostund. Att stödja föräldrar att läsa för sina små är ett viktigt komplement till det som sker på biblioteken, i skola och förskola, skriver Mats Söderlund och Åke Gustavsson.

Uppläsningar och samtal med författare lockar allt fler. Människor deltar i livliga diskussioner i bokcirkeln, på bloggar och Facebook. Den breda skönlitteraturen tar också allt större plats i etermedierna. I radions Tendens hör vi Inger Edelfeldt intervjuas om lycka och Amos Oz besöker Skavlan för ett samtal om tro. Aktuella böcker uppmärksammas i tv:s specialprogram som Babel.

Läsande engagerar. Det öppnar nya dörrar och möjliggör ett kunskapssökande genom hela livet. Att bokläsandet skiljer sig åt beroende på kön, utbildning och social klass beskrivs i boken Skilda världar, som bygger på SOM-institutets statistik. Det konstateras också att bilden inte förändrats de senaste 20 åren.

Vi gläds åt att de som regelbundet läser böcker sakta har ökat under 00-talet. Men det är allvarligt att klasskillnaderna består. Även längd på utbildning påverkar våra läsvanor, 58 procent av de högutbildade läser regelbundet böcker medan samma siffra hos lågutbildade är 25 procent. Hälften av kvinnorna läser en bok minst en gång i veckan, bland männen är det drygt 30 procent.

Nära en tredjedel av svenskarna tar knappt del av litteraturen. 30 procent av befolkningen mellan 15 och 85 år (Skilda världar, 2008) läser sällan eller aldrig böcker. De hamnar därmed utanför möjligheten att själva söka viktig kunskap och intressanta berättelser. Tycker kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) att det är en lagom nivå av förlorade läsare? Anser utbildningsminister Jan Björklund att det inte behövs fler engagerade läsare i skolan? Vad vill oppositionen egentligen göra?

Kunskapssamhället kräver att vi läser. Vi behöver ett lustfyllt läsande genom hela livet. Målgruppen för läsfrämjande är de som inte läser – i alla åldrar.

Varje barn behöver ett eller flera språk. Men de behöver också hisnande äventyr och nya upptäckter. Fakta och skrönor och olika karaktärer som kommenterar verkligheten. ABF driver projektet Läs för mig pappa, tillsammans med En bok för alla och några LO-förbund. De har inspirerat fler pappor att läsa tillsammans med sina barn. Att stödja föräldrar att läsa för sina små är ett viktigt komplement till det som sker på biblioteken, i skola och förskola.

De som växer upp i dag reser mer än tidigare generationer. De möter världen genom hemsidor och via sociala medier. Litteraturen kan ge verktyg att tolka det de ser. Böckerbidrar också med fler perspektiv än dem vi möter i den närmaste omgivningen. Impulser och idéer att väga in när man som ung bildar sig en uppfattning om saker och ting. I bästa fall får ungdomar som läser större förståelse för andra och kan överväga hur de själva vill leva sina liv.

En hög tröskel till läsandet kan bli en bromskloss i arbetslivet, när det krävs omskolning och fortbildning för att behålla jobbet.

Personliga intressen växlar över tid. Historia, samhällskunskap och språk är ämnen som många upptäcker först i mogen ålder. Att själv komma igång med att läsa kan berika livet på många plan.

För att ge människor en chans att utveckla sitt läsande krävs en aktiv litteraturpolitik och ett omfattande läsfrämjande arbete. Folkbildningen har goda resultat från sin verksamhet, nu senast släpptes en undersökning där 94 procent av cirkeldeltagarna uppger att de har ökat sina kunskaper, 70 procent menar att de har blivit säkrare som personer och 65 procent har blivit inspirerade att fortsätta studera.

Finns det politisk vilja att stärka folkbildningen och läsfrämjandet lokalt? Vad vill partierna göra för att öka tillgången till litteratur? Kommer de politiska partierna satsa på läslust?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons